Forumet - Vad tycker ni om feminism?

Vad tycker ni om feminism?

2494 0 333

Spana också in:

Nachac:

Nej, feminism tycker jag har spelat ut sin roll, nu borde individualism vara parollen.


Detta kan jag hålla med om. Ordet feminism är inte effektivt eftersom det ger intryck av att bara handla om ett kön när det i själva verket handlar om frihet för alla att vara sig själva i stället för att censurera sig själva efter ett av sina kroppsorgan. Man är dock tvungen att använda sig av såväl generaliseringar som könspecificeringar för att tydliggöra mönster och normer så att de kan avskaffas.
Jag tycker att feminismen har varit en bra grej, i och med att jag råkar gilla att ha rätten att rösta, arbeta, äga saker och skilja mig på samma villkor som män.

Om feminismen behövs i Sverige idag tycker jag beror på vilken typ av feminism man syftar på. Menar man den ursprungliga feminism som främst fokuserade på att kvinnor skulle få samma juridiska rättigheter som män så tycker jag inte att den behövs längre. Menar man den feminism som lagt större fokus på de olika sociala förväntningar som finns på kvinnor och män och de problem dessa kan innebära så tycker jag att den absolut behövs.
Ok, uttryckte mig lite fel...

"Nej, feminism tycker jag har spelat ut sin roll, nu borde individualism vara parollen."

Svenska samhället är redan ganska jämställt mellan kvinnor och män liksom. Och det är så det ska vara. Om det är nåt som inte är jämställt är det ju klart att det ska ändras...

De feminister som jag har snackat med har varit ganska konstiga dock, men jag borde inte dra alla över en kant eller kam eller hur fan man säger [crazy]
yin1211:

Vad tycker ni om feminismen? Behövs den i Sverige?


Jag ser inte feminismen som en definierad ideologi (som socialism, konservatism, liberalism), snarare som en definierad teori.

Teorin, som jag förstått den, handlar om att det finns en mansdominerad struktur i samhället. Teorin är ett sätt då att förstå varför det finns sådana strukturella fel.

Rent ideologiskt finns feminism inom många politiska åskådningar. I Sverige är nog den socialistiska feminismen mest känd. Kanske på grund av just Gudrun Schyman som drev vänsterpartiets fokus under nittiotalet till kvinnans ojämställda roll i samhället. Sedan hon lämnade vänsterpartiet har hon varit aktiv i att organisera och leda partiet Feministiskt initativ. Den socialistiska feminismen är nära besläktat med konfliktteori och (sociologisk) marxism -- det vill säga att det är i elitens intressen att bibehålla det patriarkala mönstret i samhället.

Personligen är jag nog mest införstådd med liberal feminism. Kända förespråkare av detta finner vi i Birgitta Ohlsson (EU-minister) och Maria Robsahm (tidigare Carlshamre). Maria Robsahm röstades in i Europaparlamentet som folkpartist men lämnade sedan partiet för Feministiskt initiativ. Liberal feminism diskuterar det sociala och rättsliga förhållandet mellan kvinnans ojämlika ställning till mannen gentemot kvinnans autonoma suveränitet. En viktig fråga i dessa kretsar är "hur bryter man den patriarkala strukturen utan att kränka kvinnans (eller mannens) självbestämmanderätt över egen person?" Internationellt kända filosofer och tänkare kring liberal feminism är bland annat Mary Wallstonecraft (mmamma till Frankensteins författare) och John Stuart Mill (Folkpartiets vänsterfalangs husgud).

Det finns vad jag vet också konservativistisk feminism, anarkofemninism (tror att Emma Goldman skulle ingå här), radikalfeminism (inte "radikal" som "liberal", utan nästan som "militant").

I Sverige organiseras feminism främst genom Feministiskt initiativ (dess inriktigning är vad jag vet inte särskilt bestämd än) och andra mindre förgreningar: den som haft störst inverkan på mig politiskt är Radikala kvinnofronten (en förening inom den liberala familjen).

Angående din andra fråga om huruvida feminism behövs i Sverige vill jag svara att jag inte tror att teorin är förlegad här. Det finns fortfarande ingen strukturell likställning mellan kvinnor och män i alla samhällets delar. Kvinnor har fortfarande svårare att nå politikens och näringslivets toppar än män har, arbetande kvinnor har i Sverige generellt sämre län än män även i de fall en kvinna och en man har likställda utbildningar, erfarenheter och arbetsuppgifter.

Jag tycker fortfarande att patriarkala strukturer i Sverige är problematiska. Hur man löser problemen finns ingen enetlig feministisk syn på, därav alla förgreningar.
Artie:

paolo är så jävla blåst i den


Paolo förklarar den sektliknande jargongen hos den svenska kultureliten på ett ganska bra sätt.

Alla som har har barn vet att pojkar och flickor är olika. Jag har aldrig stött på en enda barnfamilj som skulle ha något att invända mot detta. Samtidigt som det borde stå klart att dessa har betydligt större erfarenhet av barn än vad gemene teoretiker har.

Allt går inte att räkna ut med vinkel och kompass. Ibland behövs det bara simpel bondförnuft.