Forumet - Vad tycker ni om konnektiverna "dels... men också att"?

Vad tycker ni om konnektiverna "dels... men också att"?

1212 0 13
Konnektiverna* "dels... men också att" verkar vara ett relativt nytt fenomen. Jag tycker mig höra och läsa det hela tiden i media, men förstår inte riktigt vad grejen är, eller vad det egentligen är tänkt att fylla för funktion. Är inte det man vill ha sagt när man börjar en sats/mening med "dels..." att det finns flera delar (oftast två) av ett ämne, fenomen eller vad man nu vill? Alltså "dels handlar det om det ena, dels om det andra, dels givetvis om det tredje...". Medan "... men också att" känns som något man använder för att visa att det följer ett tillägg till föregående sats/mening, i vilket fall det ju egentligen inte fyller någon som helst funktion att inleda med "dels...". Vad tycker ni?

* Konnektiver är ord som visar hur satser och meningar logiskt hör samman, t.ex. alltså, eftersom och därför att. Visste inte vad det var förrän jag googlade det, eller så hade jag glömt det - alltid kul att lära sig nåt nytt!

Spana också in:

"... men också" ska ju fylla samma funktion som "... och dels" och det funkar väl rätt bra, känner dock att det är vanligare att höra det när man ägnar sig åt löst dravel och inte en perfekt redogörelse för sakernas tillstånd. ser inte "dels" som ett sätt att bara uttrycka flera delar, utan mer specifikt delar som ska betraktas som jämlika eller utbytbara med varandra. "men också" blir i stället ett tillägg som får större vikt än det första tack vare avbrottet från den bekanta "dels ... dels"-följden. som den subtila skillnaden mellan "och" och "samt".
Kanske skrev fel i det inledande inlägget, det är förmodligen bättre att prata om satskonnektiv och inte konnektiver (är osäker på om man ens kan böja det så...). Värt att notera är även att många även säger/skriver "dels... men även...", och det är lite samma problem där.

durga: "... men också" ska ju fylla samma funktion som "... och dels" och det funkar väl rätt bra, känner dock att det är vanligare att höra det när man ägnar sig åt löst dravel och inte en perfekt redogörelse för sakernas tillstånd.
Jo, och det funkar ju faktiskt när avståndet är kort mellan de två och det som uttrycks i övrigt är tydligt, men när någon, säg en hal och ordvrängande politiker, som du skriver bara pratar persilja och man sitter och försöker tolka skiten så är det lätt att "... men också" försvinner i mängden av meningslösa ord, och i de fallen hade man ju fått en tydligare signal att "nu jävlar sägs något viktigt här!" (trots att det förmodligen inte hade varit fallet oavsett...) om det som sas var strukturerat enligt "dels det ena, dels det andra".

"... men också" ensamt används väl för att visa att det som uttrycks i den därpå följande satsen/meningen också är av stor vikt, att det är något som är väldigt relevant eller viktigt att tänka på eller vad man nu vill? Kan med fördel förstärkas ytterligare genom att slänga in ett "givetvis" eller "naturligtvis". Ser fortfarande inte riktigt vad ett "dels..." i den föregående satsen egentligen tillför. Det är inte nödvändigtvis felaktigt språkbruk, men det känns förbannat överflödigt...

Eller du kanske menar att det kan vara vettigt att säga "dels det en, och dels det andra, men också naturligtvis det tredje"?