Forumet - våldtagen

våldtagen

157 0 0
Det varden 1 november Allt var perfekt om man bortsåg från vädret som var blåsigt och kallt. Jag satt ensam på centralen och väntade på honom. Han kom inte förrän efter en eller två timmar. Jag fick ett sms om att jag skulle kolla bak, jag gjorde det och där satt han. Han kom emot mig och sa "Hej!". Jag hade inte förväntat mig att han skulle se ut sådär. Han såg ju faktiskt förjävlig ut till skillnad emot vad han gjorde på bild. Eftersom jag inte hade något batteri i mobilen så följde jag med honom hem. Jag satte mobilen på laddning och bara stod där som ingenting. Tillslut bad han mig att sätta mig ner på hans säng. Jag gjorde som han sade för jag var rädd för honom och vågade inget annat. För han satt och snurrade på en kniv i handen och berättade att han hade vapen under sängen och det låg skottpatroner på bordet, han sa ävrn att han va med i HA (hells angels). Tillslut flyttade han sig närmre och närmre. Jag ville hem och bort från detta. Tankarna om varför jag gick med på att träffa honom snurrade runt i hjärnan på mig.
 Han började ta på mig och kysste mig. Jag vågade inte säga ifrån, eftersom jag inte visste vad han kunde göra mot mig. Han tog min hand och tryckte ner den i hans byxor. Jag ville verkligen inte va med om detta. Men han höll fast mig. Han började klä av mig mina kläder. Plagg efter plagg. Tillslut reste han sig upp från sängen och gick ut från rummet. Min första tanke var ”Nu kan jag dra!”. Jag hann precis ta på mig underkläderna och shortsen innan han kom in och puttade ner mig i sängen igen. Han slet åter igen av mig kläderna och lade sig över mig. Jag ville bara börja gråta. Men där låg jag tyst och blundade ,fastän det gjorde så ont så oerhört ont så höll jag mig tyst! När det äntligen var över så reste jag mig upp och drog på mig kläderna och satt mig på golvet. Han snackade med mig medan jag var i andra tankar. Tankar om varför han hade gjort som han gjorde. Han ringde nån tjej och pratade med henne en stund.
Efter ett tag ställde jag mig upp och tog på mig skorna. Jag sa att jag var tvungen att gå till min buss som snart skulle gå. Han kom fram till mig, gav mig en kyss. Men jag öppnade dörren och gick. Jag kunde knappt gå så ont jag hade. Bussen skulle gå om bara några minuter så jag försökte springa men det gick inte alls bra, haltade sista biten till bussen med tårfyllda ögon. Jag satt rädd på bussen hem, hem från helvetet. Det värsta som skulle kunna hända hade jag precis varit med om. Våldtagen, jag hade blivit våldtagen. Jag hade haft sex mot min vilja. Mitt liv hade förändrats. Såhär skulle det inte blivit.Jag torkar mig om kinderna med min grå munktröja som var blöt av tårarna som inte kunde sluta rinna. Jag tänkte att mamma inte skulle fatta vad som hade hänt om hon inte såg tårarna. Vad skulle hända om jag skulle berätta? Skulle han slå mig om jag berättade för någon? Jag antog det. Jag var så rädd man kunde bli. Jag orkade inte mer. Jag åkte direkt hem till Matilda, för jag klarade inte av att åka hem. En dag efter övergreppet hörde mamma mig gråta och kom in på mitt rum. Hon undrade vad jag grät över. Jag bara låg där och grät. Mamma sade till mig att jag kunde berätta allt för henne. Det var sant, det kunde jag. Jag berättade därför om vad som hade hänt. Hon bara satt där och kollade mig i ögonen och trodde inte det var sant. Hon kramade mig hårt och frågade varför jag inte berättat något tidigare. Jag sade som det var - att jag inte hade vågat för att jag var rädd för honom. Jag hade ju i efterhand hört att han var farlig. Just därför vågade jag inte heller anmäla honom. En sak är säker, jag kommer alltid vara rädd att det ska hända igen och jag kommer förevigt att vara rädd för honom. Det som hände kommer alltid att finnas kvar inom mig. Långt där inne gör det så ont. För så ont som det gjorde att ha sex mot sin vilja, så ont har jag aldrig haft. Jag hade börjat skära mig i handlederna, mådde bättre för stunden men skit efteråt.

Tråden har inga svar… än.