Forumet - Varför är du (inte) lycklig?

Varför är du (inte) lycklig?

127 0 47
Är du lycklig? Om inte, varför?
Vad anser du att du måste göra/få för att bli lycklig?
Behöver du någon annan människa för att du ska vara lycklig?(att den här människan gör dig lycklig då)
Vad är lycka för dig?

För mig är lycka att få finnas till. Är jag lycklig? Ja, faktiskt. Det är svårt säga det, för jag har en självkänsla som nått botten för längesen, och jag ser ofta på mitt liv som ganska meningslöst. Eller, i några dagar nu har jag tänkt positivt, och det har lönat sig. Tro det eller ej, men jag mår bättre.

Jag är lycklig som har min goda hälsa. Jag har alltid tagit den för given, men det tänker jag inte göra längre. Jag uppskattar det faktum att jag är frisk som en nötkärna, varför skulle jag inte göra det?
Man bör stanna upp och ägna tid åt att tänka på eller skriva ner det som är bra, det man är stolt över, det man känner ett stort TACK över. DÅ blir man lycklig.

För mig är lycka också att jag alltid har ett val. Jag är en fri människa som tar mina egna beslut. Det är JAG som ansvarar för MITT liv, så varför inte göra det bästa av det?

Mitt liv blir meningslöst när jag hela tiden strävar efter att bli mitt bästa jag. Det är en utmaning som jag älskar.

Jag behöver ingen annan för att bli lycklig. Visst VILL jag ha sunda relationer med människor i min omgivning, men jag blir inte olycklig om så inte är fallet. Ledsen och nedstämd blir jag, säkerligen, men inte olycklig.

Olycklig är ett ord som i mina öron är lika med avsaknad av mening. Är man olycklig finns det ingen mening med livet, men ledsamhetskänslor går över. Som sagt fäller man säkert en och annan tår, men man klamrar inte fast sig vid att exempelvis en persons känslor för en av har bleknat, eller helt försvunnit.

Är jag lycklig nu då? Oja

Spana också in:

Jag är aldrig lycklig nuförtiden. Brist på vänner, gick upp 10 kg(jobbar hårt på det), lite problem hemma, saknar syster så in i norden!!!!!!!, saknar Sverige, saknar känslan av svensk vår och sommar, saknar Sveriges miljö, saknar Gävles vackra platser jag brukade vara på, saknar min gamla kropp, saknar mina gamla vänner.
Era svar gör mig rädd..



agitation:

Är ju lyckligast på hela UM.


åh, grattis





Floppsen:

Jag är olycklig för att du gjorde den här tråden


jahaja[sad]



OF 5:

är olycklig för att jag inte kan få vänner


Är jag säker på att du kan få



PixPoxy:

jag hatar mig själv


gör nåt åt det?



isola:

Mm, det låter väldigt fint att säga så och i tanken.
Men så funkar det inte.


För mig funkar det alldeles utmärkt. folk bör anstränga sig mer, då lär det också märka det.
förresten, det är i tanken som allt börjar.
och livet är ett heltidsjobb, som jag brukar säga. Det är svårt att ha en positiv attityd till allt som händer, men man blir lyckligare. JAG blir lyckligare.



detberorpå:

för att mer än 10 () personer brytit kontakten med mig under 6 månader. inte bara det, de har förnedrat mig också.


vad säger du till dig själv om det då? Klandrar du dig själv på nåt sätt? Det låter som det.
Finns det ingen som är bra i ditt liv? Om du svarar nej på den frågan, tänk efter en extra gång. Du lär hitta en hel massa.




Skönhetsmiss:

Är förtillfället mer omtyckt än vad jag någonsin varit tidigare. Det gör mig väldigt lycklig, för jag behöver nog andra för att bli lycklig


Det är ju bra att du är omtyckt av andra, men tycker du om dig själv? Om de som tycker om dig plötsligt skulle sluta att göra det, skulle du bli olycklig då? Skulle inte livet ha kvar någon mening? Det är farligt hörru



Kakaoxo:

tror att det finns lyckliga människor lika mkt som jag tror på hästar och tomten


Jag tror på tomten[party]



Renesmee:

Jag är inte lycklig förrens jag vet vad lycka är!


Bara du som kan bestämma vad det är.




Smelly tongues:

Tror du att du kan behålla lyckan om du förlorar alla som betyder något för dig, eller kanske bara hälften av dem?


Ja det tror jag. För oavsett hur många jag förlorar, så har jag ändå alltid mig själv. Och då är det ju lägligt att man älskar och avgudar sig själv, eller hur?




spaceFlea:

Jag är aldrig lycklig nuförtiden.


Du räknar upp allt du saknar. Inte konstigt att du inte är lycklig då, när du bara tänker på allt du vill ha men inte har.
Anonyyym:

För mig funkar det alldeles utmärkt. folk bör anstränga sig mer, då lär det också märka det.
förresten, det är i tanken som allt börjar.
och livet är ett heltidsjobb, som jag brukar säga. Det är svårt att ha en positiv attityd till allt som händer, men man blir lyckligare. JAG blir lyckligare.


Jodå, men sen beror det ju på vad man är/har varit med om samt vilka förutsättningar man har också.
enhimmelskdrog:

är lycklig men ändå inte för jag kan inte vara med lyckan (som är en person


Är lyckan en person?[n] Du skrämmer mig vet du det? Lyckan finns i DIG. Den finns naturligtvis i var och en av oss (i honom också) men att säga att någon annan ÄR lyckan är för mig detsamma som att acceptera att någon tar död på mig. Ungefär.