Aviseringar
Rensa alla

Vem ska man vara för att klara sig bäst i högstadiet?


Ämnesstartare

Jag har funderat på vem som får ut mest utav de här tre åren, som ändå är rätt avgörande i tonåren. Är det viktigt att bygga upp sin sociala sida och ha roligt eller är det ännu viktigare att lära sig så mycket som möjligt av alla ämnen även om man, på vägen, kanske tappar det där andra?

Går det att kombinera och hur vanligt är det egentligen? Vem mår bäst: nörden eller bitchen? Vad är fördelarna och vad är nackdelarna?

Får den populära bitchen mer utav högstadiet, med vänner, fester, intriger, kärlek, sex. Eller är det bättre att hålla låg profil och kanske inte ha så många kompisar utan bry sig mer om plugg och läxor, bli kompis med lärarna och trygga hemma hos föräldrarna på kvällarna?

Disskutera och motivera era svar så mycket ni kan.

Image


   
Citera

Utanför. Svenskt högstadie är en tid för skam. Det enda sättet att vinna spelet är att inte spela!

Skaffa ett gäng med vänner, ha roligt, festa, försök inte att passa in i någon löjlig roll. [y] De bra minnena jag har från den tiden har inget att göra med rollen jag spelade, bara vännerna jag hade.


   
SvaraCitera

Vad han sa.


   
SvaraCitera

Mawns:

Skaffa ett gäng med vänner, ha roligt, festa,

+

Mawns:

Utanför

är inte alltid "kombinerbart"


   
SvaraCitera

Mow Skwoz:

är inte alltid "kombinerbart"

Jodå, vi snackar om att vara utanför hela "rolltänkandet".

Min grupp var en mix av alla möjliga personer. Vi var kanske sex-sju personer med olika intressen och musiksmak. Det vi hade gemensamt var vänskap och humor. Visst var vi väl med i våra egna klickar vid sidan om också, men alla söker ju sin plats vid den åldern.

Att ha vänner och att festa har däremot inget att göra med att tro att man är en fratboy och se på highschool-filmer, precis som att man inte måste vara en nörd och se på big bang theory bara för att man pluggar och inte är dum i huvudet.


   
SvaraCitera

Alltså, de där stereotyperna stämmer inte så himla bra i verkligheten.


   
SvaraCitera

De populära mår bäst. Pratar ibland med folk från högstadiet som ser tillbaka på den tiden med glädje i blicken. Fuck no, säger jag. Jag var plugghästen som mådde dåligt i smyg. Jag hade inte överdrivet många vänner, ingen social trygghet ... ingenting.

Det är lättare för de coola när man är så ung. Sen spelar det ingen större roll.

*fortfarande sur för att jag var extremt ocool*


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

bööh:

Alltså, de där stereotyperna stämmer inte så himla bra i verkligheten.

jaså?

- - - - - - - - - - - - - - - - - Sammanslagning 1 - - - - - - - - - - - - - - - - -

uppenbar:

Det är lättare för de coola när man är så ung. Sen spelar det ingen större roll.

det tror jag också på faktiskt. plugget borde man kunna ta igen rätt hårt i gymnasiet sedan?


   
SvaraCitera

eh haha jag fattade inte ens frågan[ops]


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

pink_lover:

eh haha jag fattade inte ens frågan

🙂


   
SvaraCitera

Jag var den där som inte pluggade, men jag var heller inte social. Jag kunde ju åtminstone fixat något av dem, men nej.


   
SvaraCitera

BLODÅDRA:

det tror jag också på faktiskt. plugget borde man kunna ta igen rätt hårt i gymnasiet sedan?

Om man inte pluggar i högstadiet kommer man inte in där man vill. [no-no]

Jag var med i det coola gänget men jag var smart så jag lärde mig allt utan att plugga. Pluggade typ en timme i veckan i skolan. [cool]


   
SvaraCitera

Jag var den som varken hade vänner eller pluggade, typ. Eller vänner hade man kanske. Jag tänkte inte så mycket under den tiden. Fattades bara brajan.

De som verkade klara sig bäst var ju de "coola" som knullade runt, rökte och festade.


   
SvaraCitera

jag


   
SvaraCitera

Var ganska asocial, sket ganska mycket i skolan också.


   
SvaraCitera