Forumet - Viljan att klä sig i "kvinnokläder"

Viljan att klä sig i "kvinnokläder"

3439 0 33
Jag är rätt säker på vem jag är och det mesta, sådär, jag har varit rätt hetero, även om jag blivit intresserad av några killar så har jag mest haft förhållanden med tjejer. Jag har oftast umgåtts med tjejer och alltid haft ett sug för att göra typiska tjejsaker, jag verkligen älskade ett tillfälle där jag fick leka med dockor, och jag gillar romantik och har alltid fått kritik från närstående pågrund av detta. Men jag vill inte byta kön, jag är en biologisk man.

Allteftersom tiderna har gått har jag velat klä mig i tjejkläder. Så jag gjorde det för första gången på prideparaden, och sen har jag gjort det vid några tillfällen. Men det är jätteläskigt. Blickarna man får av människor på stan, en kvinna med barnvagn som råstirrade och såg helt psykad ut. Mina föräldrar är inte alls accepterande, de har alltid kritiserat vem jag är och vad jag står för och vad jag gör, och att träffa dem när jag har på mig det.... Jag bor dock själv, vilket underlättar.

Det känns helt enkelt inte så bra. Men samtidigt känns det bra, jag gillar att ha det. Och det är världens dilemma. Jag är rädd att sabba all respekt jag fått under min livstid, det känns verkligen som att det är för tabubelagt.
S3ON:

Och vad skall diskuteras?


Vet du inte vad du vill säga utifrån vad jag just sagt, så behöver du inte säga något. [wink]

Jag tycker det här är ett jättestort ämne, och det blev mest /rant från mig, men det var saker jag behövde och ville säga, och jag tror säkert det finns andra som har något att säga på ämnet trans och hur man ska förhålla sig till normerna man har på sig.

Blivande_japan:

fattar inte varför folk bryr sig så mer om ifall en person har rätt kläder för sitt kön framför om denne klär sig respektabelt, egentligen.


Det är udda, vi har svårt att förhålla oss till det som är ovanligt för oss, och om andra människor gör saker vi inte vågar eller kan göra, så väcker det tvekan hos en del människor som inte vill ha denna tvekan. Tillexempel homofober som är rädda för att reflektera över sin egna sexualitet.

Spana också in:

Fast såkallade "tjejkläder", att leka med dockor och att gilla romatik är ju mer kulturellt/socialt betingade. Därför förstår jag inte hur just sådana beteenden kan vara att inte agera efter ditt kön. Eftersom människor alltid är under kulturell och social påverkan redan från födseln vet vi inte hur vi skulle agera endast utifrån vårt genetiska arv, vad gäller könstillhörighet då.

Jag kan alltså inte se varför saken i sig skulle vara en stor grej. Alla är unika liksom. Däremot förstår jag att det är jobbigt om man sticker ut och att omgivningen kan använda bestraffningar i form av blickar osv för att få en att bete sig som normen. Du kan också betrakta det såhär: De som bara försöker passa in och aldrig sticker ut kommer inte få några starka kritiska reaktioner eller ovänner, men inte heller starka positiva reaktioner eller nära vänner. Du kan få kritiker, men också beundrare. Du kan inspirera andra och göra skillnad genom att vara den du är.[smile]

Det hade ju underlättat om dina föräldrar accepterade dig för den du är, men låt det inte sänka dig. Du kan på egen hand. Jag peppar dig!
S3ON:

Måste kannas aningen konstigt för dig.. [shake]


Nej, varför skulle det kännas konstigt för mig?

Hon har alltid varit en kvinna på insidan men har valt att inte berätta detta för någon p.g.a rädslan att bli bortstött av oss. Jag är absolut inte trångsynt. Det känns väldigt naturligt och min pappa är gladare än hon någonsin har varit, bara det är värt att vara tacksam för.

Tråkigt nog så är det inte så i alla familjer, som till exempel i trådstartarens familj. Jag ser ingenting fel i hans med det han gör och tycker om, det är hans familj som är alldeles för trångsynta.
Jahveismyhomeboy:

Min pappa började så, nu är hon halvvägs i sin hormonbehandling och ska också operera om sitt könsorgan. Så vem vet, du kanske blir ett fruntimmer när du är 30+. Du får gärna PM:a mig då och berätta hur det gick.


Så känns det inte heller, egentligen stammar det mest under frågan om det verkligen finns manliga och kvinnliga kläder, jag gillar inte alla kvinnokläder, jag vill klä mig snyggt, och ha en egen stil, men jag gillar vissa kvinnokläder och skulle vilja ha dem ibland, liksom jag vill fortsätta ha klassiskt manliga kläder ibland.