Frågor och svar om utseende

9 Oct 2001, 00:00 186
Tjej, 0 år
Question


Hej. Jag är en tjej på 18 år. Under det senaste halvåret har jag gått upp jätte mkt i vikt och nu kan jag inte ens få på mig de kläder som innan var för stora för mig. Innan vägde jag strax över 50 kilo och för första gången i mitt liv var jag jätte nöjd med min kropp. Jag är 160cm lång. Nu väger jag 65 kilo och jag mår verkligen jätte dåligt. Jag vill inte gå ut med kompisar för jag skäms för hur jag ser ut. För er så kanske detta inte låter som att jag är överviktig och enligt era dumma skalor och regler för övervikt så är jag säkert inte det. Men tro mig jag är fet. På min kropp så ser det jätte mkt ut. Jag vet inte vad jag ska göra och jag orkar inte se ut så här längre. Jg behöver hjälp, profesionell hjälp att gå ner i vikt. Och det snabbt. Annars vet jag inte vad som händer med mig. Finns det medicin? Eller nått annat? Finns det hem att åka till där man kan få hjälp??? Snälla hjälp mig.

Svar
Bo Westholm
Psykolog

Utgångspunkten i ditt brev tycker jag skulle kunna vara hur nöjd med dig själv du var när du vägde strax över femtio kilo. För när man sätter igång och försöker ändra på sin kroppsvikt är det just så otroligt viktigt att man har ett fast mål. I dessa tider när det verkar bli allt vanligare med olika typer av ätstörningar är det just så otroligt viktigt att man har ett fast vikt-mål, för att inte frestas att testa att gå ned lite till och lite till och lite till osv. Istället bör du först lägga energin på att nå 52 kilo (eller vad det nu var du menade med strax över 50 kilo) och det skulle jag vilja säga är det lättaste av dom två saker jag tänkte att du skulle prova (även om det absolut också är mycket jobbigt). Den andra saken är den största utmaningen även om den inte är jobbig på samma sätt utan mer ligger på ett mentalt plan; nämligen att kunna ligga kvar på 52 kilo och inrätta din tillvaro på ett behagligt sätt. Vad som är så svårt med det här, är att just hålla i tillräckligt länge så du hittar en balans mellan kost och motion OCH resten av ditt liv. En balans som till slut blir en vana så att du inte behöver tänka på det, utan att det går av sig själv… Först då har du psykologiskt riktigt klarat av att förändra din kroppsvikt. Förutsatt att du inte bestämt dig för en sjukligt låg vikt naturligtvis. Men nu pratar vi om dina 52 kilo på en 160 cm lång kvinnokropp. Okay?

Om vi nu backar tillbaka till den första saken som var att gå ned till 52 kilo, så skulle jag vilja säga att det handlar om just de två saker som jag nämnde tidigare; kost och motion. Vi börjar med kosten där det enkelt uttryckt handlar om sju enkla råd som jag sett fungera bra när man vill ändra sin koppsvikt nedåt:
1. Spola godis, chips, bullar, kakor, efterrätter och liknande produkter.
2. Vänj dig vid att somna lite småhungrig ( märk väl att jag sade småhungrig och inte hungrig) så frukosten nästan blir något du drömmer om på natten.
3. Hoppa aldrig över en måltid eftersom suget efter onyttigheter som jag räknade upp först, blir jättestort.
4. Ät minst tre mål om dagen. Din diet bör bland annat varje dag innehålla skapligt med frukt, grönsaker och fibrer.
5. Ät dig aldrig proppmätt, utan sluta äta när du börjar bli mätt.
6. Och för att inte åka dit på något ätstörningsaktigt, jämför med någon annan av samma längd och vikt. Naturligtvis äter vi människor inte exakt lika mycket även om vi är lika långa och lika tunga, men i stort sett brukar det stämma.
7. Motionera lite grand varje dag. Att promenera, cykla, simma, jogga, osv är utmärkta motionsformer då man ska ändra sin kroppsvikt.

Det viktigaste är inte att träna som en galning fyra gånger per vecka, utan att verkligen motionera lite grand varje dag. Man behöver alltså inte bli träningsnarkoman för att minska sin kroppsvikt, även om jag träffat många som faktiskt trott att det var så… Att du sedan kanske blir biten av någonting och börjar träna hårdare och hårdare med t ex löpning, har inte längre med din viktminskning att göra. Du håller i sådant fall helt enkelt på att bli sportfåne (själv är jag en sådan). Men som sagt, det behövs inte!
Och så till den andra lurigaste delen där det handlar om att du ska fortsätta med dom rutiner du börjat få när du minskat din kroppsvikt. Nu börjar det mentala arbetet för att bara ligga still på dina omkring 52 kilo. Vad som gäller nu är lika enkelt som det är jobbigt: Att samla dagar på hög, dvs dagar då du lyckas hålla fast vid dina rutiner med kost och motion och steg för steg kunna få igång ditt övriga liv. Varför jag säger detta beror på att alla människor under viktminskningsfasen mer eller mindre hela tiden går och tänker på kosten och motionen. Ett sånt liv vill ju ingen leva… Utan här börjar du att bygga in dina nya rutiner i ditt vanliga liv så att allt med vanans makt smälter samman till slut. Alltså gäller det att samla dagar. En gissning från min sida är att du i alla fall måste ha hållit vikten och dina rutiner en månad för att det ska börja kännas lättare. Sedan är det bara att fortsätta.
Avslutningsvis skulle jag vilja säga att mina kostråd inte alls är lika heltäckande och professionella som de råd du skulle kunna få om du vände dig till en dietist, men som jag sade tidigare: Jag har sett dom fungera tillfredsställande på ett antal personer genom åren. Men skulle du behöva bättre kostråd än de du nu fått av mig, ta då kontakt med en dietist (vårdcentral eller sjukhus) så ordnar hon eller han den saken. När det gäller hem att åka till så vet de säkert också vilka hälsohem man kan åka till om man behöver en liten puff i starten, men det brukar vara dyrt. Mediciner är inte aktuellt i ditt fall, utan ges bara till extremt överviktiga där man försökt det mesta tidigare.

Vissa av svaren på Ungdomar.se är inte dagsfärska. Exempelvis så förbättras ständigt läke- och preventivmedel, så de svar vi har kan till viss del vara inaktuella. Stäm alltid av med din ungdomsmottagning, apotek eller sjukvårdspersonal. Upptäcker du felaktig information blir vi jätteglada om du rapporterar detta till oss så att vi omgående kan lägga in korrekta uppgifter.

Visa mina övriga svar