Okänd

Kille ,11 år

Jag har en tjej i klassen som ”typ” blir mobbad, för hon försöker hjälpa andra människor. Hon är nästan varje rast utanför, jag och hon var ihop en gång och då blev hon alltid retad. Vi är ca 30 st i klassen och det är ca 10 st som gillar mig så hon blev retad av dem så jag tyckte inte om det så jag gjorde slut och då blev hon ännu mer ledsen. Ge mig några svar så jag kan hjälpa henne med kompisar och så hon blir glad igen //Mig

SVAR

Björn Hultman

Hej!

Det är härligt att höra att du faktiskt har viljan att hjälpa, jag får rätt många frågor kring det att det är många som vill hjälpa de utsatta men som inte vet hur de ska göra. Nu kan jag ju tänka mig att när du gjorde slut så kände sig tjejen sviken och övergiven både kring kärleksrelationen, men även kring förtroendet med vänskap. Du ordagrant uttrycker att det var de andra i klassen som påverkade dig av att göra slut. Du valde alltså klassen före henne och före dina egna känslor/tankar, då blir det väldigt svårt för dig att nu i efterhand bevisa för henne att du bryr dig och vill hjälpa. Men misstag kan ju alla göra.

Så det första du måste göra är ju att försöka bevisa för henne att du nu bryr dig på riktigt. Hur du gör det kan bara du svara på, eftersom det krävs olika saker för olika personer. En annan sak du kan göra är att faktiskt ställa dig emellan henne och de som retar henne, markera att det inte är okej att reta henne. Att hitta kompisar åt andra är inte direkt något man kan göra, däremot kan man ju tipsa om olika sporter, klubbar eller föreningar där man träffar andra i sin ålder. Det låter ju dessutom lite som att du själv inte ens vill vara hennes vän, utan bara hitta andra vänner åt henne om jag förstått det rätt?

Tänk på en sak, det är mycket coolare att våga gå mot strömmen. Att våga strunta i vad alla andra tycker kring saker och faktiskt bara lyssna på sitt eget hjärta. Dina klasskamrater ska inte påverka ditt val kring om du vill umgås med henne eller inte. Är det verkligen äkta vänskap så accepterar man vilket folk som sin vän umgås med. Så man kan ju börja diskutera om de i klassen är riktiga vänner om de tycker att du inte ska umgås med henne? Vart tog allas lika värde i tanken vägen? Att oavsett om man har annorlunda kläder, beteende, utseende osv så ska man ändå känna sig sedd, värdefull och accepterad.

Dessutom kommer det inte räcka med att hon hittar vänner som hon kan umgås med. Det krävs mycket mer saker än så, tex tillit till andra, känna sig sedd, älskad, värdefull och känna gemenskap. Så bara för att man får någon vän betyder det inte att alla problem är lösta för henne. Det kan vara djupare problem än så helt enkelt. En människa som alltid ställer upp på andra, men som aldrig själv blir hjälpt, sedd och älskad kan jag säga mår riktigt riktigt dåligt inombords. 

För att du ska kunna göra någon skillnad för henne nu, krävs det att du väger över om det är rätt att dina klasskamrater ska påverka er kontakt. Vill du fortsätta hänga med ditt gäng, så kommer du inte kunna hjälpa henne, eftersom du då signalerar dubbla budskap. Vad jag menar är att man kan inte bara hjälpa en person när sitt gäng inte är där, utan det krävs att du hjälper henne när även gänget är närvarande. Annars vet man inte vart man har dig och förtroendet försvinner helt.