Okänd

Tjej ,17 år

Hej, jag är en 17 årig tjej som har fått väldigt dåliga relationer med mina föräldrar. Vi har nyligen flyttat till USA och jag trivs inte alls trots att jag själv va med och tog beslutet att flytta. Vi har bott här i 2 månader och jag började i skolan osv här, jag trivs verkligen inte och mina föräldrar blir trötta på mitt tjat om att jag vill till Sverige igen. Mina föräldrar säger att min pojkvän har gjort mig till en sämre människa, dom kallar mig bimbo, dom skriker åt mig dagligen, får ibland höra att ”du kan lika väl sätta en kula i huvudet” och att jag förstör för hela familjen. Dom påstår att ingen gillar mig längre och att jag har blivit en dålig person på grund av min pojkvän. Jag klarar inte av de här bråken längre och jag känner mig deprimerad och gråter dagligen. Kan knappt sova och jag vet inte vad jag ska göra.. Mina föräldrar säger att dom tänker boka en resa hem till Sverige och så får socialen möta upp mig och göra resten för att mina föräldrar är trötta på mig. Dom säger att dom gillar mig mindre och dom säger även att jag inte är välkommen i familjen och jag ska fortsätta bete mig som jag gör. Grejen är att jag inte trivs och därför är väldigt ledsen och vill hem, sen startar bråk utifrån det. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra, men jag känner mig knappt som en i familjen längre.. Inte när min mamma kallar mig för en djävul och säger att ja lika väl kan sätta en kula i huvudet bara för att jag inte gör någon nytta med livet osv. Mina föräldrar klagar DAGLIGEN på min pojkvän och jag mår så dåligt över att höra allt det, jag och han har varit tillsammans i 14 månader och jag älskar honom och det känns verkligen att höra såpass elaka ord mot honom som kommer från mina föräldrar som jag faktiskt trodde älskade mig på riktigt. Det är hopplöst att prata med dom, dom lyssnar inte och dom skriker bara. Måste hitta en lösning, men jag vet inte vad. Vet du vad vi kan göra? Eller rättaresagt jag kan göra. //tjej, 17

SVAR

Viktoria Hugosson

Hej!

Vad bra att du skrivit in hit! Ingen ska behöva känna som du.

Vad ledsen jag blir av att höra hur dina föräldrar talar till dig. Det dom säger är absolut inte okej! Att flytta är inte lätt, speciellt när man är ung och dessutom till ett annat land. Det är dina föräldrar som valt att flytta, även om du tyckte det var en bra idé i början. Självklart måste de vara förberedda på att du kanske inte kommer trivas som du trodde. När man flyttar på det där viset kan det ta lång tid innan man kommer att trivas men många gånger känns det bättre efter ett tag. 2 månader är inte mycket. Att anpassa sig till ett nytt land och nya människor är ingenting som sker över en natt, man måste låta det ta lite tid. Självklart gör det inte situationen lättare just nu, att inte trivas med sin omgivning är riktigt jobbigt men det kan vara bra att komma ihåg att det med tiden blir bättre.

Under den här perioden av era liv kan det vara betydelsefullt att hålla ihop som familj, någonting du verkar vilja. Det måste verkligen vara svårt då de inte lyssnar och bara skriker när du vill prata. Dina föräldrar måste förstå att detta är en jobbig tid för dig och finnas där som ett stöd om du vill prata. Det här du skriver att de säger till dig, det är någonting som INGEN ska behöva höra. De är vuxna och borde veta bättre. Jag tycker du skriver väldigt moget om problemet och har kloka tankar kring det.

Du beskriver att dina föräldrar dagligen kommenterar din relation med din pojkvän, det låter otroligt jobbigt. Alla har rätt till att vara tillsammans med den man vill! Det är ingenting som någon annan ska lägga sig i. Det är fantastiskt att du hittat någon som du älskar!

Du beskriver att du inte känner dig som en del av familjen längre, det måste kännas väldigt svårt. Jag kan förstå att det känns så med tanke på vad dina föräldrar säger till dig. Det kan vara så att de också går igenom en jobbig tid nu och därför reagerar på det här sättet, det gör det såklart inte okej på något sätt men kan vara en förklaring. Det behöver inte vara så att de faktiskt tycker mindre om dig eller menar allt som de säger. Det kan vara bra att komma ihåg. Det du kan göra är att beskriva för dina föräldrar hur deras ord får dig att känna och hur dåligt du faktiskt mår av det.

Ibland kan det vara tungt att gå och bära på alla tankar och känslor själv, finns det någon du kan prata med om det här? Kanske en vän, släkting eller någon annan du har förtroende för...

Det du även kan göra är att prata med någon professionell. Kanske en psykolog, terapeut eller kurator... det finns säkert möjlighet till kontakt med någon genom skolan eller ungdomsmottagningen. Det kan även vara betydelsefullt att gå och prata med någon tillsammans med dina föräldrar så ni kan få hjälp med att reda ut känslor, tankar och konflikter. Ibland kan det vara skönt med en neutral part i ett samtal.
Det är absolut inget konstigt med att ta hjälp på det här sätten! Vissa gånger är det nödvändigt för att kunna må bättre.

Du får självklart fortsätta att prata med mig, antingen genom att skicka in en ny fråga här eller chatta på Facebook eller Skype. På www.natvandrare.fryshuset.se kan du se när vi är inne under veckorna. Jag heter viktoria.hugosson.fryshuset på Skype och Viktoria Hugosson Fryshuset på Facebook. Tveka inte att höra av dig om du vill prata!!

Ta hand om dig nu. Varma hälsningar Viktoria