Frågor och svar om träning

22 Jun 2014, 16:39 288
Kille, 15 år
Question


Ursäkta för den extremt långa frågan, men jag börjar bli desperat.
Jag är en kille på 15 år som går mina alldeles sista veckor i 9:an. I 7:an var jag omogen och oansvarig, tjock, skabbig och helt enkelt en äcklig människa. Detta vet jag och jag har ändrat det sjukt mycket. Jag har höjt mina betyg extremt mycket, jag har tränat och ätit rätt och jag kan nu säga att jag är smal men inte vältränad, men på god väg.

Jag har en sjukt lång rad av problem. För att detaljerat beskriva alla så hade jag behövt skriva tiotusentals ord, så jag gör istället än liten lista som du gärna skulle kunna få ge tips om.

* Ensam (Förlorat kompisar de senaste året)

* Gynekomasti (Bröstvårts förstoring under puberteten, väldigt stora)

* Tankar om värdelöshet (Kan inte komma på något jag är bra på när jag gämför med mina kompisar och bästa vänner

* Utråkad (Förmodligen kopplad till punkt ett, en seriös uttråkelse)

* Utstött (Vänner som jag trodde var vänner är inte taskiga, men skiter fullständigt i mig, lik #1)

#1: Min bästa vän sedan jag var typ 4 år gammal skaffade en sjuk kropp, blev inbjuden till massor av krök och blev nyss av med oskulden, stöter ut mig. Jag brukade vara en datornörd osv och jag är den ända av mina andra vänner som är trött på skärmen. Ända hoppet kvar är Gymnasiet.

#2: Någonting som inträffade under puberteten. Fick reda på att min pappa hade samma problem i min ålder och att det således är ärftligt. Tanken av att visa min kropp naken för en tjej får mig att må illa. Kan inte ha tunna T-Shirts. Pappa blev av med det vid 17 års ålder, Internet säger annat. Internet säger operera eller lev med det.

#3: Självbeskrivande, finner ingen mening med mig.

#4: 20 minuter innan jag bestämde mig för att faktiskt bara skriva ut alla mina problem satt jag och kollade in i min datorskärm med depprision och uttråkelse i magen. Vafan ska jag göra under sommarlovet?

#5: Min bästavän och jag hade ett bra förhållande förutom genom grundskolan men sedan en dag så började fest bilderna poppa upp på Instagram när jag satt själv hemma utan någon att snacka med. En gång hade vi bestämt att vi skulle träffas på en fest t.o.m, och när jag är påväg dit så kollar jag än en gång på Instagram. Då hade han åkt och fördruckit hemma hos en klass kompis HELT utan att säga ett ord till mig. Detta fortsatte mer och mer och nu krökar väl han medans jag skriver detta. Jag gillar alkohol då jag varit på ett krök förut, och jag har alltså inga problem med det och VILL komma på krök. Men att han rent av skiter fullständigt i sin ''Bästavän'' (Vi har seriösa och omogna titlar bästavän så det är inte bara jag som säger det lol).

Vafan ska jag göra? När jag kommer på gymnasiet så är jag förmodligen söndertränad då det är planen för sommarlovet... Att träna, 3 gånger i veckan en timme per gång. Det är allt. Jag har inga som helst andra planer och inga vänner. Hur i helvete ska jag överleva sommaren. Läste på en tråd ''Sommarplaner'' eller whatever här på ungdomar och där skulle alla spela fotboll, kröka, bada och ha skoj. Jag: Ingen sport, gymmar för mig själv, kröka med vem/bli inbjuden av vem?, Bada? bröstvårtorbröstvårtorbröstvårtor.

Hade uppskattat ett svar. Hade typ behövt ett svar. Tack.

Svar
Annesofie Blixt
Föreningen Tilia

Fina du,

tack för din fråga. Grym du är som tar tag i det och skickar det till mig. Det är så mycket jag vill säga om det du beskriver. Det är så mycket som blir bättre. Men det hjälper ju inte dig nu. Jag förstår att det är tufft och att du känner dig ensam, både med det som varit men också behöva följa andras planer och "lycka" över sommaren och fest. Jag förstår verkligen det. Trots att du skriver om jobbiga saker, så tycker jag du är stark som försöker ta tag i det genom att bolla med mig. Jag förstår att en väg ut för dig blir träning och att du har ett hopp om att saker ska bli bättre genom att ändra på dig. Det som tyvärr ofta är risken, är att det blir destruktivt och överdrivet. Det skiter man kanske i när man ändå inte känner att man är värd bättre och har svårt att stå ut med sig själv, men jag säger det ändå: var försiktig med att ha det som lösning. 

Jag tror att väldigt mycket blir bättre på gymnasiet, nya människor, fler människor och ofta har man valt något man vill plugga, vilket gör att man träffar nytt folk som är mer lik en själv. Jag hoppas att det kan innebära en nystart för dig, för den vännen du beskriver nu verkar inte vara mycket till vän.

Vad gäller din Gynekomasti visste jag inte innan vad det var, så jag googlade också. Jag förstår att även det är jobbigt. Om jag ska vara helt ärlig ser jag inte så mycket skillnad på en del före och efterbilder. Det kanske visar att man själv ofta skäms för saker och gör dem till större problem än vad de är. Men om du lider så mycket av det att det hindrar dig från att bada, kan det inte vara en idé att prata med en läkare vad du kan göra åt det? 

Jag har förutom att sitta på ungdomar.se en förening, Tilia, och vi möter många som har tankar liknande dina. Om du vill får du kika in på foreningentilia.se och bolla vidare med oss. Vi finns kvar hela sommaren just eftersom vi vet att det kan vara så som du beskriver att det är för dig. Hoppas vi skulle kunna stötta och göra dina tankar om ensamhet mindre. Kram på dig, du är grymt stark.

Vissa av svaren på Ungdomar.se är inte dagsfärska. Exempelvis så förbättras ständigt läke- och preventivmedel, så de svar vi har kan till viss del vara inaktuella. Stäm alltid av med din ungdomsmottagning, apotek eller sjukvårdspersonal. Upptäcker du felaktig information blir vi jätteglada om du rapporterar detta till oss så att vi omgående kan lägga in korrekta uppgifter.

Visa mina övriga svar