Frågor och svar om identitet

20 Oct 2014, 11:23 192
Tjej, 14 år
Question


Bakgrund: Jag fick vänner för 7 år sedan då jag flyttade till min nuvarande ort. Innan dess hade jag inga vänner alls.
Jag har vaga minnen av att jag fick gå till en skolpsykolog pga mina åsikter om människor.

The deal: Jag har alltid misstänkt att jag är autistisk; denna slutsats drar jag pga min människosyn , min sociala inkompetens , min nyfikenhet om hur saker och ting fungerar och mina intressen.
T.E.X jag läste någon artikel om att ett universitet har börjat använde nanoteknologi i astrofysiken; detta gjorde så uppspelt att jag tänkte på det hela tiden även då folk pratade med mig.
Jag tycker även inte om att människor ska jämt påpeka att jag är störd/vrickad pga mina åsikter om moral/sympati/empati: Enligt Nietzsche så är moral påhittat av underlägsna som vill hindra oss från att göra underverk. Jag använder jämt analogier med antingen Nietzsche eller Wagner.

Baron-Cohen: Jag är väldigt fascinerad i Simon Baron-Cohens teori så att jag beslutade mig att göra testet. Jag gjorde det då jag halvsov och fick 8/80 på Empatiseringsförmåga och 73/80 på Systematiseringsförmåga. Jag gjorde om den idag och fick 4/80 på E och 80/80 på S: Grejen(metafor) är ju att jag verkar ha en Extrem typ S hjärna och 80% av de autistiska har det.

Oro: Jag skulle vilja påbörja en utredning men jag vågar inte. Jag vill inte idiotförklaras även trots jag är intellektuell. Mitt syskon är dyslektiker och hen har idiotförklarats av familjen. Det som gör mig arg är att min Sk vän avråder mig och säger att det är trams: hon har tydligen det i familjen. Hon tror att jag är bipolär men hon och resten av omgivningen känner inte mig. De känner min falska fasad som jag har på eftersom att jag känner igen publiken. Jag vill inte gå till mitt skolteam eftersom att de lär tro att jag ljuger efter 3 år av denna fasad. Jag vågar verkligen inte gå till BUP för att sedan veta att jag är autistisk och blir särbehandlad av skolan. Jag går i 8:an och har bättre betyg än de flesta som har gått ut 9:an, jag vill inte gå i särskolan eller bli uppmärksammad!
Hjälp mig! Vad ska jag göra?

Svar
Ersta Uffe
Sociolog och Psykoterapeut

Hej!

Tack för ditt brev. Spännande att du gillar att citera Nietzsche! En av de mest missförstådda och felanvända filosoferna.

Jag får lite nya frågor som jag skulle vilja veta mer om. Du skriver om din "människosyn", dina intressen och din sociala kompetens och din nyfikenhet.

Du skriver vidare att du skulle vilja göra en utredning och min fråga då är ju vad du ska med svaret på den till sedan? Säg att du får en diagnos av något slag. Det är bara ett papper. Vad skulle du vilja vara, göra och ha det till? Det är de viktiga frågorna. Vart ska du? Vad vill du göra? Vart vill du vara och vem vill du vara? Hur ska du ta dig dit? Vem kan hjälpa dig dit? Vilka sidor hos dig kommer göra det möjligt?

Mitt förslag är att du tar avstamp i att träffa någon på din skola. Det finns kanske en skolpsykolog eller liknande? Inte i första hand som ska "utreda dig" utan mer prata med dig om dina funderingar om dig själv och livet i allmänhet. Jag skulle älska att höra dig prata om nanoteknologi i astrofysiken eller Nietzsches resonemang om slavmoral etc!

Jag undrar om du inte skulle tycka att det skulle kännas bra med någon som lyssnar och diskuterar lite intressanta vinklingar på livet utan att värdera och bedöma dig.

Mitt tips som jag hoppas går hem är att du vänder dig till skolans psykolog eller kurator och är fullständigt öppen med dina bekymmer och frågor. Som du var nu med mig här nu i brevet. Förhoppningsvis har den du möter läst Kirkegaard och har vett nog att möta dig där du är. Om du känner att det inte fungerar där fortsätt att leta efter någon att bolla med som kan matcha ditt intellekt och som du tycker om. Ibland hittar du dem där du aldrig trodde att du skulle hitta dom! Om du är en sann Nietzschian har du säkert inget till övers för kyrkligheter och prästerskap men jag har träffat fina intellektuella diakoner som har varit roliga att diskutera med och de har också tystnadsplikt vilket kan kännas skönt.

För detta är två fina citat från Nietzsche som jag själv återkommer ofta till:

Vilken egenskap är för dig den mänskligaste? - Den att bespara andra skamkänslor.

Vad är inseglet på den uppnådda friheten? - Att inte längre skämmas inför sig själv.

Lycka till.

Ulf Zetterman

Vissa av svaren på Ungdomar.se är inte dagsfärska. Exempelvis så förbättras ständigt läke- och preventivmedel, så de svar vi har kan till viss del vara inaktuella. Stäm alltid av med din ungdomsmottagning, apotek eller sjukvårdspersonal. Upptäcker du felaktig information blir vi jätteglada om du rapporterar detta till oss så att vi omgående kan lägga in korrekta uppgifter.

Visa mina övriga svar