Frågor och svar om krav

16 May 2002, 21:22 85
Tjej, 0 år
Question


Det är lite läskigt tycker jag. Jag är engagerad i mycket och ibland blir man lite stressad. Men idag så föll allt samman. Det blev alldeles svart och jag kände mig helt apatisk och börjad gråta. men det var inte några små elefanttårar, för det var riktigablöta tårar som inte kunde sluta. Jag känner mig enormt stressad. Det är tyskaredovisning i morgon, skolshowsövningar på söndag och vår lediga måndag. SO-redovisning på tisdag, fysikprov och svenskaprov på onsdag, skolshow på torsdag. Förrutpom det är jag med i elevrådet, ungdomsrådet, och jag spelar golf (för det tycker mamma och pappa att jag ska göra) plus att jag är med i djurens rätt (men det är bara roligt).
Alla vill ha en bit av mig men jag är inte så mycket och jag är inte så mycket värd.
Det känns lite trist att alla vill ha en bit av mig, men det är ingen (pojke) som helhjärtat vill ha mig och krama mig och tycka om mig. det är inge kul längre.

Svar
Bo Westholm
Psykolog

Jag förstår om det inte känns kul längre med tanke på det pressade schema du har. Stress har nämligen den effekten på oss människor. Dom saker som vi normalt tycker är roliga förlorar sin tjusning när stressen kommer in, och det är ett faktum som vi människor måste lära oss att hantera. Vissa menar ju att allting idag bara går snabbare och snabbare emedan andra hävdar att man hade lika mycket att göra förr i tiden. Båda sidor har säkert en poäng, men jag kan säga så mycket som att alla människor, och unga människor speciellt känner ofta en sådan stor press att lyckas och "bli" någon inför sig själv och andra, vilket till slut gör att många liksom du tappar lusten med allting. Idag finns det också lite mer valmöjligheter än vad det fanns förr och bara det kan utgöra en stress i sig. "Vad skall jag välja, och tänk om jag väljer fel!!!" är det många som fastnar i när dom skall välja utbildningsväg, jobb, partner fritidsintressen, ja vad som helst egentligen.
Vad skall man då göra när man som du hamnat i den situationen att allt börjar kännas jobbigt och pressande. Ja, för det första skall man göra det som du redan gjort, nämligen att ta dom här signalerna på allvar. Vi människor är faktiskt utrustade med ett sinnrikt system, dvs psyket, som signalerar när något håller på att barka iväg åt fel håll. Dom flesta är dåliga på att lyssna på sådana signaler och lyssnar inte förrän dom ligger helt däckade, och då är det så dags! Därför är det glädjande tycker jag att du skriver hit för det betyder att du märkt att något är fel, och när man märker något, kan man också göra något åt det.
Det du borde göra först är att sätta dig ner och gå igenom alla aktiviteter du har att göra under en vecka. Skriv ett litet dagsschema över den tiden när du inte är i skolan,där du skriver in allt som du gör under en vecka. Förutom dina fritidsaktiviteter ska du försöka uppskatta hur många timmar i veckan eller per dag du måste lägga på skolarbetet och pricka av denna tiden också. När du har gjort detta så titta på ditt schema och fundera över om det är rimligt att hinna med allt och ändå få tid för att koppla av innan du skall sova. Jag tror att du kommer att se att det blir lite för fullt på ditt schema för att du skall kunna må riktigt bra. Finns det tex någon tid för att träffa kompisar och bara umgås utan att ni har någon aktivitet tillsammans? Och eftersom du tog upp det här med killar så tycker jag du skall fråga dig om det finns någon tid på ditt schema för att hinna med att träffa någon kille överhuvudtaget? Jag vet nämligen inget som kan vara så hämmande för kärlek och gemenskap som stress. Om det nu blir som jag tror att du har för fullt på ditt schema så är det dags att ta fram stora prioriteringspennan.
Skolarbetet är ju svårt att göra något åt, så här gäller det att se över dina andra aktiviteter. Dom flesta brukar kunna följa mitt råd ungefär hit, men sedan brukar det bli stopp. Min erfarenhet är att man fastnar i att man inte vill ta bort någonting, eftersom man tycker allt är roligt, viktigt, stimulerande, utvecklande osv. Men om du hamnar i dom tankarna, tycker jag att du skall tänka på att även om allt du idag gör är roligt när du funderar på det i tanken, så är det inte roligt när du väl gör det eftersom du är för stressad för att kunna uppleva det roliga med det hela. Så vad det handlar om är alltså att offra något som skulle varit roligt att göra om du hade haft tid. Men poängen är att du offrar detta för att inte riskera att allt annat du gör skall kännas jobbigt. Och tänker man på det så, kan det vara värt att offra något. Du har ju redan hamnat där att du inte riktigt kan uppleva det roliga med dina aktiviteter eftersom du är för stressad och då är det ju faktiskt bättre att kunna ha roligt när man gör säg tre saker, än att må dåligt när man gör fyra.
Det verkar ju som om du har något som du skulle försöka prioritera bort i första hand, och då menar jag golfen. Du ger intryck av att du inte själv tycker det är så roligt utan mer att dina föräldrar vill att du skall vara med. Om dom har svårt att förstå att du vill sluta, så skulle du kanske visa dom ditt schema och då lättare kunna förklara för dom hur din vardag ser ut och hur du tänker. Ibland kan det vara ett bra sätt för att få föräldrar att förstå att man inte kan hinna med allt. Du kan ju också fråga dom hur dom tycker att du borde prioritera.
Det här är ett litet tips om hur man kan minska stressen och jag lovar dig att det finns inga genvägar, så nu när du varit så duktig och tagit ditt psykes varningssignaler på allvar, så hoppas jag att du verkligen gör något åt din situation och inte bara kör på och tänker att det fixar sig nog tills du bryter ihop nästa gång.

Vissa av svaren på Ungdomar.se är inte dagsfärska. Exempelvis så förbättras ständigt läke- och preventivmedel, så de svar vi har kan till viss del vara inaktuella. Stäm alltid av med din ungdomsmottagning, apotek eller sjukvårdspersonal. Upptäcker du felaktig information blir vi jätteglada om du rapporterar detta till oss så att vi omgående kan lägga in korrekta uppgifter.

Visa mina övriga svar