user-image
Okänd
Tjej

nu har jag hållt in alla känslor inom mig i flera år. nu börjar dessa kännas, och jag gråter varje dag. jag ifrågasätter min exictens och har ingen framtistro. jag bryter ihop snart, tänkt på självmord länge nu. jag har till och med skrivit ett avskedsbrev! men jag vill inte ha det så här, jag vill ha hjälp. men jag kan inte fråga min mamma för vi har inte bra relation. jag är den felande familjemedlemmen. allt händer mig, tycker de, och orkar inte längre med allt som har med mig att göra. hur ska jag få tag på en psykolog? kan ungdomsmottagningen skriva remisser? eller ska man ringa själv till vuxenpsykiatrin? vad ska man säga? förlåt för att jag tog upp tid, jag är inte värd det…


SVAR

user-image
Alla är värda att ta upp tid, så även du. Och när det gäller att söka hjälp så behöver du inte ha din mamma till hjälp. På vissa Ungdomsmottagningar har dom psykologer och/eller kuratorer som du kan gå i samtal hos. Skulle dom inte ha det så kan dom hjälpa dig vidare genom att hjälpa dig få kontakt med psykolog inom psykiatrin. Så ring dit, eller gå dit när dom har öppen mottagning.
Annars kan du själv också ringa direkt till psykiatrin. Om du är över 18 år ringer du till vuxenpsykiatrins öppenvårdsmottagning, och i annat fall är det barn-, och ungdomspsykiatrin som gäller. Du hittar telefonnummer på dom blå sidorna i telefonkatalogen. Är du osäker kan du ringa landstingets växel som står på samma sidor och be dom koppla dig.
En tredje väg att gå är att du vänder dig till vårdcentralen och till en läkare där. Dom kan skriva en remiss till psykiatrin. Men du kan som sagt söka på egen hand också utan remiss. Skulle det vara så att dom trots allt behöver en remiss inom psykiatrin så säger dom till dig vad du ska göra när du ringer dit.
Det här är dom vägar du kan gå för att söka hjälp och det är inte så krångligt som det kanske låter, och jag tycker du gör rätt i att söka hjälp för man skall inte behöva må så som du tydligen gör just nu.
När det sedan gäller vad du säger när du ringer, eller tex går till Ungdomsmottagningen, så tycker jag att du skall berätta för den person som du möter i telefon eller personligen hur du känner dig. Att du har det så jobbigt att du inte orkar längre och att du behöver få någon att prata med för att inte ta livet av dig. Om det är så att du just vill träffa en psykolog som du skrev i brevet, så ska du säga det när du ringer. Det finns som jag sade tidigare även kuratorer, och vidareutbildade sjuksköterskor och läkare som jobbar med samtal och därför måste man säga ifall man vill träffa någon speciell yrkeskategori. Men tyvärr så är det ofta lite väntetid innan man får tid för samtal, och där tror jag att Ungdomsmottagningen är det snabbaste alternativet, men det är ju inget som hindrar att du ringer till både Ungomdsmottagningen och psykiatrin för att se vilken hjälp dom kan erbjuda, hur snabbt du kan få hjälpen, och hur det känns för dig.

Visningar : 935

Senaste frågorna

Se Alla