Frågor och svar om ensam

24 Oct 2002, 11:28 122
Annat, 0 år
Question


Det är så att jag är 18 år och har en jämngammal pojkvän sen drygt tre månader tillbaka. Vi har träffats varje dag under dessa månader och vi brukar även sova över hos varandra. Jag känner oftast att jag älskar honom jättemycket och vill kramas och pussas som är helt normalt. Men ibland känner jag ingenting alls och blir då lätt irriterad och sur på honom. Jag vill inte bli det för han är den snällaste och omtänksammaste människan man kan tänka sig. Det är nästan så att han är lite för klängig ibland, han har dessutom varit kär i mej mycket längre än jag har varit kär i honom. Han ser mej som "The One", som han vill gifta sig och skaffa barn med. Jag vet inte om det är så att jag känner mej lite pressad eftersom jag inte är lika säker på mina känslor om han. Jag älskar att vara med honom, och saknar honom när han inte är med mej. Men jag älskar även att vara ensam, pyssla om och göra saker själv utan att nån daltar med mej. Men jag får inte så mycket tid till de nu. Och jag vill inte göra honom ledsen och säga att jag inte vill ses vissa dagar, för det vill jag ju. Jag vill både träffa honom och inte träffa honom samtidigt. Ibland känner jag mig så kär att jag kan spricka och ibland inte kär alls, hur går det ihop? Är det bara en illution när jag känner jag älskar honom eller är de bara så att jag behöver mer tid till mej själv? kan man känna att man inte vill vara med en person trots att man älskar denna?

Svar
Bo Westholm
Psykolog

Visst kan det vara så att man inte alltid vill vara med den man älskar, utan istället behöver tid att vara ensam. En del förhållanden går faktiskt under för att man inte kan ge varandra det där utrymmet att vara för sig själv, för även om man är två, så lever man ju med sig själv i första hand, och en partner i andra hand om du förstår vad jag menar.
I ditt fall låter det även som om din killes känslor för dig, och övertygelse om att du är den "rätte", blir lite för mycket. Ni är ju båda väldigt unga fortfarande, och det är därför inget konstigt om du inte riktigt är inne på äktenskap och barn, och känner dig lite pressad när din partner är så övertygad om vad han vill.
Men jag tror inte du behöver tvivla på om du är kär i honom för det låter det ju som du är, och det kan man som sagt vara även om man inte har den typen av känslor och övertygelse som din kille verkar ha.

Så, för din del handlar det nu om att förändra er relation till att bli en relation som kan funka i längden. Många som är nykära träffas ju väldigt mycket och är med varandra jämnt, men det kommer oftast en tid när man behöver skapa lite avstånd också så man får den där tiden till att bara vara med sig själv. Men det gäller att du bestämmer dig för att försöka ta tag i den biten och prata med din kille om vad du behöver för att kunna trivas i relationen. Att du sedan kan längta efter honom när du är för dig själv är väl bara positivt. Det kan ju vara lite gott att få längta också, men försök att ta dig den där tiden ändå och var för dig själv en dag. Din kille kanske blir lite ledsen först, men efterhand inser förhoppningsvis han också att förhållandet har större chans om man tar in lite intryck utifrån också och inte bara är tillsammans hela tiden.'
Testa detta så tror jag att din irritation kan ge med sig.

Vissa av svaren på Ungdomar.se är inte dagsfärska. Exempelvis så förbättras ständigt läke- och preventivmedel, så de svar vi har kan till viss del vara inaktuella. Stäm alltid av med din ungdomsmottagning, apotek eller sjukvårdspersonal. Upptäcker du felaktig information blir vi jätteglada om du rapporterar detta till oss så att vi omgående kan lägga in korrekta uppgifter.

Visa mina övriga svar