Som liten blev jag i flera år,sexuellt utnyttjad av min sex år äldre bror.Detta har satt djupa ärr,som ofta visar sig i form av depressioner och ångest.Jag har inte talat med ngn om detta…nu är det så att han och hans sambo inom ett halvår kommer att få ett litet barn.Jag är rädd att samma sak riskeras att upprepas.Vad ska jag göra?För samtidigt som han bidragit till det största sveket någonsin,är han ändå min bror,och jag älskar honom.

---

SVAR

Det är en mycket svår situation du befinner dig i, och problemet utgörs egentligen av minst två delar. Dels så har du dina egna upplevelser av din brors övergrepp att hantera, och dels så finns din rädsla för att samma sak skall drabba ditt kommande brorsbarn.
Men som ett ytterligare tillägg finns din känsla av lojalitet och kärlek gentemot din bror, vilken verkar hindra dig från att prata med någon om vad som hänt, och kanske kommer att hända.

Det är inte ovanligt att offer för övergrepp inom familjen känner som du, för världen är inte svart eller vit, vilket många liksom du tvingas bli medvetna om. En bror eller en pappa som begått övergrepp behöver ju inte uppfattas som onda rakt igenom, ens av den som blivit utsatt för övergreppen. Och den kärlek man vanligtvis känner för sina familjemedlemmar dör därför inte alltid ut, även om personerna begår hemska handlingar.
Dessa kluvna känslor inför den person inom familjen som utsätter en för övergrepp, är troligtvis en del av förklaringen till varför många aldrig berättar om det hemska som drabbat dom. Resultatet blir oftast enligt min erfarenhet att personen som drabbats, försöker leva med sin hemlighet så gott han/hon kan, med följden att känslor av depression och ångest gör sig påminda emellanåt.

Ibland händer emellertid saker som ställer det hela på sin spets. Man kanske träffar någon partner, men känner att man inte klarar av att ha sex, eller man kanske helt enkelt har svårt för att dela känslor och tankar med den andre av rädsla för svek, och för att hemligheten skall avslöjas. Men det kan också vara som i ditt fall, att det hela aktualiseras igen pga att risken för nya övergrepp mot något annat barn uppstår igen. Liksom du, tvingas man då välja mellan att berätta och låta bli.
I princip är det min erfarenhet att man i längden mår bättre av att berätta. För då ger man sig själv en chans att få hjälp med bearbetningen av övergreppen och med tiden bli fri från ångest och depressioner. För det finns ju ingen som helst rättvisa, eller mening i att den som blivit utsatt för något så kränkande som ett övergrepp, dessutom skall behöva stå ut med känslor av ångest och depression för resten av livet. Men många gör det för att skydda gärningsmannen, som egentligen är den som borde få sona för det han/hon gjort.
Samtidigt är inte verkligheten så enkel, och i det korta perspektivet kan det därför kännas lättare att låta bli att berätta. I ditt fall kan jag tänka mig att du är rädd för dina andra familjemedlemmars reaktioner om du skulle berätta, kommer dom tro på dig, kommer dom tycka det är ditt fel, eller att du överdriver eller.......?????
Vidare känner du förmodligen rädsla inför vad som händer med din bror. Kommer han att hamna i fängelse om du berättar, kommer hans sambo att lämna honom, och är alltihop ditt fel då......??????
Berättar du, så kommer det sannolikt att bli en mycket rörig tid, där det gäller att du har tillräckligt med stöd för att orka tills saker och ting blir bättre. Håller du tyst, får du troligtvis fortsätta leva med din ångest och dina depressioner, samt bära på din hemlighet ensam, vilket i sig kan vara tungt och hindra dig från att kunna få nära relationer i ditt vuxna liv. Dessutom kommer du sannolikt vara orolig för ditt brorsbarn, samt känna skuld OM det nu skulle visa sig att även detta barnet blir utsatt för övergrepp.

Jag kan tyvärr inte ge dig ett entydigt svar på vad du ska göra. Beslutet måste vara ditt eget, men för att du ska kunna bestämma dig tror jag att du behöver diskutera detta fram och tillbaka tills du känner vad du vill göra. Jag förstår att det kan vara svårt att gå till psykolog eller kurator och prata, då du i dagsläget inte verkar vilja avslöja din bror, men gå in på några hemsidor och titta vart du kan få hjälp genom tex jourtelefoner. Titta på www.hopp.org eller www.tjejjouren.org, så hittar du nummer osv till olika hjälporganisationer och jourtelefoner som du kan använda dig av till att börja med. Om du kommer så långt att du bestämmer dig för att berätta så finns även nummer till olika mottagningar som specialiserat sig på att ge hjälp till offer för sexuella övergrepp.