user-image
Okänd
Tjej

min familj bråkar jämt. Jag förtår oftast inte varför, eftersom mycket av det vi bråkar om för mig är helt naturligt, men inte för min pappas flickvän och hennes barn… Så fort pappa lämnar huset tjatar hon på mig och min (biologiska) syster. Varken jag eller min syster är änglar, men det är inte hennes barn heller. Dessutom tar pappa Henne i försvar och han tjatar alltid på mig eller min syster om diverse saker. Jag har ett extremt humör, likaså min syster, men jag sköter mig i skolan. Min lillasyrra har det svårt i skolan. Jag tycker så synd om henne, men jag kan inte göra något. Jag vill inte lägga mig i men jag måste ju. Jag kan inte heller flytta hem till min mamma igen, eftersom ingen vill riskera det. Hon har det fullt upp med att hacka på hennes styvbarn. Vad ska jag göra??


SVAR

user-image
Att dra jämt med föräldrars nya partners är inte alltid lätt, då man själv inte är den som valt att bo ihop med personen ifråga. Har den nya partnern dessutom egna barn, så blir det ytterligare personer som man helt plötsligt skall bo ihop med och komma överens med, vilket kan vara svårt då man ofta har olika värderingar, olika vanor, olika personligheter osv. Det kan ta lång tid innan man har jämkat ihop sig och hittat ett bra sätt att förhålla sig till varandra.

Den här situationen är oftast ganska svår för dom vuxna också, varför även dom kan ha svårt att hantera det hela, vilket gör att dom kanske inte gör, eller säger rätt saker alltid. Oftast kan den förälder man bor med också uppträda lite annorlunda än vad han/hon brukar då han/hon kanske kan se problemen både från den nya partners sida, och från sina barns synvinkel, varför han/hon kan ha svårt för att uppträda tydligt och ta tag i det hela på ett bra sätt.


I ditt fall så verkar det som om den här typen av problem finns både hemma hos din mamma, och hos din pappa som du bor hos nu, varför du förmodligen har rätt i att det inte är någon lösning att byta boende. Däremot så tycker jag inte att du skall bara nöja dig med hur det ser ut nu, utan faktiskt försöka påverka situationen så att den blir bättre.
Enda sättet att göra det är att prata med dom inblandade. I första hand tycker jag därför att du skall prata med din pappa om detta. För även om ni bor ihop med hans flickvän så är det han som är huvudansvarig för att du och din syster har det bra, varför det i första hand är en sak mellan er.

När du pratar med honom så är det viktigt att du väljer ett tillfälle då det är lugnt runt omkring er. Se till att ni får vara ifred, och prata gärna ihop dig med din syster, och snacka med er pappa tillsammans om det känns bäst.
Sedan är det viktigt att du/ni funderar igenom innan vilka saker ni vill ta upp med honom. Det gör det lättare för er att vara sansade och tydliga med vad ni vill ha sagt, för om det bara blir att ni säger det som råkar falla er in och låter ert humör styra så ni kanske bara öser ovett över hans flickvän och hennes barn, kan det lätt bli så att han slutar lyssna. Vill man ha en förändring så måste man därför tänka på att försöka framföra sina känslor och åsikter på ett sätt som gör att den som lyssnar kan bemöta det hela och inte bara känner att han/hon måste försvara sig själv eller någon annan som blir påhoppad. Det här är en svår konst att lära sig, men du/ni kan lika gärna börja träna nu, för det är något du/ni kommer ha nytta av i resten av ert liv.
Innan du/ni pratar med pappa så kan du/ni därför fundera över vilka saker som är viktigast att förändra i ert gemensamma liv. Skriv sedan upp dom här punkterna på ett papper, och försök att komma på exempel ni kan berätta för honom för att göra det tydligt med vad ni menar. När du/ni sedan pratar med honom så försöker du/ni hålla dig/er till det planerade och frågar sedan honom om hur han ser på det hela, och vad han tycker att han eller ni tillsammans kan göra för att det skall bli bättre hemma. Är ni väl överens så kan han sedan gå vidare och prata med sin flickvän så dom också ställer upp på det hela. I det samtalet får ni själva känna efter ifall du/ni syskon skall vara med eller ej. Det kan ju vara så att dom kanske pratar först och sedan snackar ni allihop där hennes barn också får vara med. För hur det nu är, så måste alla få säga sitt om hur dom tycker det ska vara i det hem man delar, sedan handlar det alltså om att jämka ihop sig och ha förståelse och respekt för varandra, och det får man genom att börja prata med varandra om problemen, även om det kan ta många gånger innan man löser det hela.

Visningar : 878

Senaste frågorna

Se Alla