Frågor och svar om gynekologisk undersökning

15 Mar 2003, 12:48 380
Tjej, 0 år
Question


så olycklig...
tjej 14
Heeeii...

Tack för en super bra sida..! den behövs verkligen!

Jag är en tjej som är 14 år.. fyller 15 om ett ta...

För ett år sen när jag var 13 så fick jag vita prickar i min slida.. och ja trodde d va svamp så ja prata me min mamma så hon köpte nått sånt där medel..
Men det har inte försvunnit..
Utan det kliar, gör ont.. har svullnat har väldgit konstiga flyttningar.
Och ja har aldrig haft sex..
Och ja vågar verkligen inte gå till en ugdomsmottagning..
för vi var på besök där med våran klass och då fick ja se en sån där stol och va hemsk de är..
Och där ja bor finns det bara en manlig gynekolg.. och ja vill ha ne kvinnlig..
och så är ja rädd att dom ska tycka ja e äckli.
snälllla va ska ja göra... är så himla rädd.. och ledsen...


Svar
Bo Westholm
Psykolog

Det är många som har samma känsla som du, och som är rädda för att kliva upp i en så kallad gynekologisk undersökningsstol. På ungdomsmottagningarna brukar det därför alltid bara vara kvinnliga barnmorskor som jobbar, då dom flesta tjejer känner sig tryggare med en kvinna när det är första gången.

Nu är det ju så att dom flesta tjejer behöver ändå bli undersökta någon gång i livet. Det kan handla om att man vill ha något speciellt preventivmedel, eller att man vill kontrollera att man inte har så kallade cellförändringar när man blir äldre, vilket är ett sätt att upptäcka cancer i livmodern på ett tidigt stadium.
Som tjej har man alltså en fördel ifall man klarar att vara med om en gynekologisk undersökning, och då är det jätteviktigt att man får positiva erfarenheter av det från början.
Detta vet barnmorskorna på våra Ungdomsmottagningar om, varför dom är jättenoga med att prata med tjejen innan, hon kanske får provsitta med kläderna på första gången, osv. Ingen tvingas upp i stolen utan alla får ta det i sin takt, och vänta tills man är redo.
Nu är det ju inte säkert att du behöver undersökas utan det kan kanske räcka med att du pratar med barnmorskan och beskriver dina symptom. Men skulle det behövas en undersökning så kommer du få alla hjälp för att känna dig trygg med det, och du kan hela tiden säga att du inte vill om du känner att du inte klarar det. Det är ingen som kommer tycka du är konstig eller något för det, utan så här är det för många. Men man har som sagt mycket att tjäna på att känna att man klarar en sådan här grej, så man inte behöver leva sitt liv och kanske utsätta sig för risker bara för att man inte vågar låta sig undersökas. Så, kanske skulle du se det som ett bra tillfälle att ta reda på hur det här går till och se om du kan känna dig tillräckligt trygg med den barnmorskan du träffar för att våga prova.

Mitt råd till dig är alltså att du går till barnmorskan på din Ungdomsmottagning och berättar om dina besvär, samt säger till henne hur du känner inför att undersökas. Om du vill kan din mamma följa med dig och hjälpa dig att berätta om hur du känner. Sedan är jag övertygad om att när du väl får träffa barnmorskan och hon berättar om hur det hela går till osv, så kommer du inte känna dig lika orolig som när du bara gick in och såg stolen stå där.
Sist vill jag säga att om det nu skulle vara så att det bara finns en manlig barnmorska på din Ungdomsmottagning så kan du fråga dom vart du kan vända dig för att få träffa en kvinnlig barnmorska eller gynekolog. Det kan dom säkert tipsa dig om.

Vissa av svaren på Ungdomar.se är inte dagsfärska. Exempelvis så förbättras ständigt läke- och preventivmedel, så de svar vi har kan till viss del vara inaktuella. Stäm alltid av med din ungdomsmottagning, apotek eller sjukvårdspersonal. Upptäcker du felaktig information blir vi jätteglada om du rapporterar detta till oss så att vi omgående kan lägga in korrekta uppgifter.

Visa mina övriga svar