Frågor och svar om kärleksrelationer

29 Mar 2003, 15:02 162
Annat, 0 år
Question


Hej.
Jag hör egentligen inte hemma på denna ungdomssite. Men jag läser här ofta för att jag tycker det är en bra site..

Jag är 38år och umgås mycket med yngre människor. både killar och tjejer och dom flesta är i 16-25års åldern. Det är mest för att jag känner mig osäker i jämnåriga eller något yngre sällskap.
Jag är och har alltid varit mycket blyg.

Själv känner jag mig inte alls så gammal, och dom jag umgås med ser mig inte som en gammal "gubbe" heller.

Nu är det så att jag har blivit kär i en 16årig tjej som jag träffat på nätet.
Och hon säger att hon blivit kär i mig också. Men eftersom tjejer i den ålder nog är ganska osäkra på sig själva så vet jag inte vad jag skall göra.
Hon säger att hon tycker inte alls att jag är för gammal.

Vi har träffats och bara pratat. Efter träffen så var hon osäker och ville inte mer prata med mig. Men det tog inte mer än en dag så kontaktade hon mig igen. Och efter träffen så har vår kontakt varit än mer intensiv. ca 50 sms om dagen och minst 3tim telefonsamtal varje dag. Det än nu hon som tar initiativ till kontakt hela tiden, och hon vill prata med mig hela dagen om hon kunde.
Hon har också sagt i brev (har ingen telekontakt nu) att hon skiter i vad mamman säger och att hon vill bo hos mig på sommarlovet.

Nu har hennes föräldrar kommit på vår kontakt och tagit ifrån henne Internet och mobilen. Hon kan ibland ringa korta samtal när föräldrarna inte är i närheten. Vi bor 40mil ifrån varandra.

Det verkar bara vara hennes mamma som har något emot vår kontakt. Hon säger att pappan inte bryr sig och att dom aldrig pratar ändå. Föräldrarna är i början på 50års åldern, och tjejen har 2 bröder, en på 18 och en på 25år.

Jag saknar henne mer än jag har saknat någon annan tjej/kvinna. Kan dock erkänna att jag har inte haft så många förhållanden (en handfull korta bara).

Jag vet inte vad jag skall göra. Har pratat med vänner och andra på internet om detta.
En del äcklar sig och säger "hands off" och en del tycker det är ok.
Jag är beredd att offra dom vänner och bekanta som inte stöder mig, för henne.

Det är jättejobbigt det här.
Skall jag kontakta hennes föräldrar eller åka hem till dom så att dom får se vem jag är? Dom vet alla mina telefon nummer men har inte kontaktat mig.

Jag hoppas på ett bra svar..









Svar
Bo Westholm
Psykolog

Det är självklart väldigt stor åldersskillnad er emellan, men det går samtidigt inte att säga att det nödvändigtvis behöver betyda att ni inte kan ha kontakt och därigenom komma underfund med vilken typ av relation som ni båda vill ha med varandra. Det som dock gör det hela speciellt är att hon bara är 16. Det betyder dels att hon inte är myndig att göra vad hon själv vill, utan hennes föräldrar har beslutanderätten i sista hand. Men det betyder också att er åldersskillnad blir extra känslig då hon ännu inte kommit in i vad man brukar betrakta som vuxenlivet, utan istället befinner sig mitt i tonåren. Du å´ andra sidan har varit vuxen ett bra tag, vilket gör att du har ett stort försprång och därför ett särskilt stort ansvar i det här fallet. Som du mycket riktigt påpekar så är personer i tonåren mitt i att utveckla sin personlighet som vuxen, vilket gör att man är extra känslig under den här tiden, samt att man inte riktigt alltid har den mognad som krävs i vissa situationer. Många yngre blir också väldigt fascinerade av äldre partners då många känner en nyfikenhet inför att ha en relation med en äldre person, eftersom det liksom gör att man själv känner sig lite äldre, vuxnare och mognare än vad man kanske är. Att du sedan själv gärna vänder dig till yngre och känner dig osäker i sällskap med personer i din egen ålder, kan på olika sätt också bidra till att du nu verkar ha "fastnat" för den här tjejen.

Men bortsett från dessa invändningar, vilka jag tycker att du skall fundera över och ta med i beräkningarna när du tänker på er framtida relation, så finns det inget som säger att ert förhållande måste vara omöjligt, men räkna med att det kan bli komplicerat utifrån flera aspekter, vilket det inte hade behövt bli om du tex var 50 och hon 28. Det skulle vara samma åldersskillnad mellan er, men ni skulle båda vara vuxna och kunna fatta era egna beslut.

I ditt läge så tycker jag att du skall ta dig en ordentlig funderare över hela situation. Att vara kär är nämligen en sak, att kunna tänka sig en framtid tillsammans är inte nödvändigtvis samma sak. Så sätt dig ner i lugn och ro, och försök att föreställa dig hur en framtida relation med den här tjejen skulle kunna fungera. Väg in alla aspekter du kan komma på, tex att hennes vänner sannolikt är jämnåriga, vilket kommer att spela roll för ert gemensamma umgänge. Andra exempel är tex att hon bor hemma, vilket självklart gör att umgänget med henne delvis kommer att ske i närvaron av hennes familj. Och hur blir det när ni skall gå ut tillsammans, och hon inte kommer in på ställen på grund av sin ålder. Och hur blir det för dig när hon tex umgås med jämnåriga killkompisar,kommer du vara ständigt rädd för att hon skall lämna dig för någon mer i henne ålder?

Detta var bara några exempel och det finns många områden där er åldersskillnad kommer att spela en avgörande roll, varför jag vill att du försöker tänka igenom allt det här innan du bestämmer dig för om du är redo att göra vad som krävs för att kunna ha en relation med henne.

Kommer du fram till att du är beredd att satsa, och du tror dig kunna hantera alla dom svårigheter det hela kommer att innebära, så handlar nästa steg om hur hon känner det. Skulle det visa sig att hon känner likadant, så är sannolikt den bästa vägen att prata med hennes föräldrar. Att försöka ha en relation med henne i smyg skulle jag inte vilja rekommendera då det inte är bra för någon inblandad. Utan att satsa vad som krävs innebär att du måste vara vuxen nog att ta ansvar för situationen och prata med hennes föräldrar så dom får en chans att lära känna dig och se vilka dina avsikter är. Dom kan ändå säga nej till den här relationen och det är inte så osannolikt att dom gör det ändå, varför du kan bli tvungen att skjuta det hela på framtiden och avvakta tills hon blir 18.

Så som du säkert förstår så krävs det en hel del av dig för att det här skall funka, och dessutom krävs det att tjejen ifråga också är beredd att satsa. Men det är inte omöjligt att det skulle kunna fungera framöver, men jag skulle ljuga om jag sade att det här är en okomplicerad relation, för det är det tyvärr inte. Men som sagt, fundera över hela situationen och gör sedan det som känns rätt oavsett om det innebär att du avslutar kontakten (vilket också kräver att du är vuxen nog att ta ansvar och då också avböja kontakt även om den sker på hennes initiativ), eller om du väljer att göra ett försök och hör vad hennes föräldrar säger.

Vissa av svaren på Ungdomar.se är inte dagsfärska. Exempelvis så förbättras ständigt läke- och preventivmedel, så de svar vi har kan till viss del vara inaktuella. Stäm alltid av med din ungdomsmottagning, apotek eller sjukvårdspersonal. Upptäcker du felaktig information blir vi jätteglada om du rapporterar detta till oss så att vi omgående kan lägga in korrekta uppgifter.

Visa mina övriga svar