Frågor och svar om misshandel

6 Apr 2003, 17:43 164
Tjej, 0 år
Question


hej! jag är en tjej på 16 som har ett bekymmer, min kompis J är adopterad och blir slagen av sin mamma. hennes pappa vågar inte säga ifrån till mamman för hon e så aggresiv. J vågar inte ens gå hem efter skolan pga det här. J kan vara hur trevlig och snäll som helst mot sin mamma, men mamman slår henne ändå. hon säger också hemska saker som: jag hatar dig och jag ångrar att jag hämtade dig i colombia. jag har nyligen fått reda på det här och jag blev väldigt chockad, eftersom vi bor i en ganska så fin och respektabel förort så trodde inte jag att sånt här pågick. J har sagt till sin mamma flera gånger att det är förbjudet att slå sina barn, då säger hennes mamma att det inte alls är förbjudet och att alla föräldrar slår sina barn som straff. Jag har pratat mycket med J om det här, men hon vill varken polisanmäla misshandeln eller prata med någon vuxen. jag har talat om detta för mina föräldrar och dom tycker att vi ska anmäla det, men vad ska jag göra när J vägrar... snälla hjälp mig, J har sagt att hon snart kommer ta livet av sig och jag vet att hon menar allvar.!!!

Svar
Bo Westholm
Psykolog

När man får reda på att en ung person blir utsatt för misshandel i hemmet, så ska man anmäla detta till socialtjänsten direkt, så dina föräldrar har helt rätt. Man kan ringa anonymt om man vill till socialtjänsten i kommunen och berätta vad man vet.
Bäst i det här läget tycker jag vore om dina föräldrar gör den här anmälan då det är bra om någon vuxen kan stå bakom det här. Men dina föräldrar kan även dom vara anonyma ifall dom inte vill bli inblandade mer. Men det är jätteviktigt att något görs, för det är så förödande för den som blir slagen att självmordstankar och självmordsförsök inte är ovanligt.

Att din kompis själv inte vill anmäla är en helt annan sak. Hon är uppvuxen med sina adoptivföräldrar och beroende av dom än så länge. För många är det oerhört komplicerat att anmäla sina föräldrar, dels av rädsla för att föräldrarna skall bli ännu argare om barnet gör en anmälan, och dels av rädsla för vad som då kan hända och vad det hela kommer leda till för egen del. Men i många lägen är det också så att barnet kan ha så många förvirrade känslor inför sina föräldrar och både älska och hata dom på samma gång. Detta gör det extra svårt att anmäla dom.
Överhuvudtaget är man så oerhört utsatt när ens föräldrar slår en, eftersom föräldrarna är dom som skall skydda en, och ta hand om en så man kan känna sig trygg, varför många kan lägga skulden på sig själva och innerst inne tro att det är deras eget fel att dom blir slagna. Detta händer just för att det är så oerhört svårt annars att förstå varför föräldrarna sviker på detta sätt. För det är ett stort svek av en förälder att slå sitt barn, och en grov kränkning som ger ärr i själen, varför man inte får låta det fortgå, utan måste anmäla det även om personen själv inte vill.
Men eftersom jag förstår att du känner det som om du sviker din kompis om du går mot hennes vilja, hoppas jag att dina föräldrar kan ta på sig det här ansvaret och ringa socialtjänsten och göra en anmälan.

När socialtjänsten får in en anmälan så är dom skyldiga att göra en utredning om vad det är som pågår och då har man möjlighet att hjälpa din vän.
Så, mitt råd är alltså att du pratar med dina föräldrar igen. Förhoppningsvis vågar dom anmäla det till socialtjänsten, men skulle dom nu dra sig för att bli inblandade föreslår jag att du/dom kopplar in skolkuratorn. Du kan gå och prata med skolkuratorn själv och berätta vad du vet, eller så kan dina föräldrar kontakta skolkuratorn och ge henne/honom informationen så hon/han kan anmäla till socialtjänsten. Många kan nämligen känna sig otrygga med att göra en anmälan, men skolkuratorn är van vid att göra anmälan till socialtjänsten, varför det här är en bra alternativ lösning.

Bäst vore om du kunde få med din kompis till skolkuratorn så hon själv kan berätta för henne/honom med egna ord om vad som pågår i hemmet. Kanske känns det lättare för henne att berätta för kuratorn så hon/han sedan kan göra anmälan i sitt namn. Och om du lyckas få med dig din kompis till kuratorn så är det bra på fler sätt, eftersom hon då kan få stöd och hjälp för egen del samtidigt som socialtjänsten kopplas in och gör sitt arbete med att utreda vad som pågår. Så försök gärna denna väg först, men om din kompis fortfarande vägrar, så hoppas jag att du pratar med dina föräldrar igen så dom kan göra det som behöver göras i en sådan här situation, eller så dom kan kontakta skolkuratorn så han/hon kan ta över.

Vissa av svaren på Ungdomar.se är inte dagsfärska. Exempelvis så förbättras ständigt läke- och preventivmedel, så de svar vi har kan till viss del vara inaktuella. Stäm alltid av med din ungdomsmottagning, apotek eller sjukvårdspersonal. Upptäcker du felaktig information blir vi jätteglada om du rapporterar detta till oss så att vi omgående kan lägga in korrekta uppgifter.

Visa mina övriga svar