Frågor och svar om kompisrelationer

5 Oct 2003, 17:43 147
Annat, 0 år
Question


Hej! jag är en tjej som ofta blir utanför i grupper t ex på skolan eller på dansen som jag håller på med på fritiden.. jag skulle så gärna vilja veta varför det blir så..? det är som om jag inte "syns" eller snarare hörs.. alla pratar i munnen på varann mest hela tiden och styr och ställer..det finns liksom ingen plats för mig.. jag är ganska öppen av mig och har lätt att få kontakt med folk så det är inte det som är problemet, men jag är oxå lite blyg och osäker av mig och trivs bäst i mindre grupper. vad kan jag göra? det här är verkligen jättejobbigt och jag tiger och lider mig igenom dagarna utan att komma på vad det är som jag ska göra för att lösa detta eller är det nåt fel på mig som alla andra ser utom jag.. tänker så ibland.. Tacksam för råd!
Hälsningar en osynlig...

Svar
Bo Westholm
Psykolog

Jag tycker inte du skall oroa dig för att det skulle vara något fel på dig, för det är det inte. Många människor, vuxna som ungdomar, känner som du, nämligen att dom inte trivs i lite större grupper, och att dom liksom försvinner då. Det behöver inte betyda att det är något fel, utan det är helt enkelt så att villkoren för umgänget ändras en hel del i en lite större grupp. När man är på tu man hand, eller bara några stycken, så klarar alla av att hålla uppmärksamheten på alla som är närvarande. Men när människor kommer tillsammans i lite större grupper, det kan räcka med att man blir runt 6-8 personer i samma rum, så ändras det där. Då klarar inte dom flesta att vara uppmärksamma på alla i gruppen, varför det endast är dom som hörs och syns mest som får allas uppmärksamhet. Detta faktum gör att det blir en konkurrenssituation om utrymmet, och i sådana situationer finns det vissa människor som är mer "vältränade" än andra. Men det behöver inte betyda att dom är bättre än någon annan, utan se det mer som att den typen av situationer passar deras personlighet. Sedan finns det då ett flertal som precis som du, inte vill, klarar, eller orkar ge sig in i den "kampen" om utrymme som startar i lite större grupper. Dom personerna faller ofta tillbaka, blir tystlåtna och mer eller mindre "försvinner". Men det är absolut inget fel i att göra det, vissa trivs till och med med det, dvs att ha en mer tillbakadragen position och mer lyssna och studera dom andra.

Så, jag skulle tro att du är en sådan person som helt enkelt föredrar dom lite mindre sammanhangen där alla får tid att prata, och alla förmår lyssna på varandra utan att man behöver kämpa för att bli hörd. Och det stämmer väl med att du beskriver dig som en social person i grunden. För personer som är sociala i egentlig mening har oftast en nyfikenhet på andra människor, dvs dom vill prata och höra vad andra tänker och tycker. Men det ges sällan utrymme till i stora grupper där det mesta i stället handlar om att synas själv, varför många sociala personer liksom du föredrar att umgås på tu man hand, eller i mindre grupper.
Mitt råd till dig är att du försöker acceptera det här hos dig själv och sluta se det som att det skulle vara något fel på dig. I skolan puttas man ju ofrivilligt in i ett storgruppssammanhang och där tas ingen hänsyn till om det passar alla eller inte. Men som vuxen kommer du kunna välja vilken typ av umgänge du har, och sannolikt kommer du då söka dig till dom lite mindre sammanhangen. Och skulle det nu vara så att du absolut vill kunna delta i storgruppssammanhang utan att försvinna så kan du självklart träna dig på detta också. Men då måste du vara medveten om att det är helt andra spelregler som gäller.

Vissa av svaren på Ungdomar.se är inte dagsfärska. Exempelvis så förbättras ständigt läke- och preventivmedel, så de svar vi har kan till viss del vara inaktuella. Stäm alltid av med din ungdomsmottagning, apotek eller sjukvårdspersonal. Upptäcker du felaktig information blir vi jätteglada om du rapporterar detta till oss så att vi omgående kan lägga in korrekta uppgifter.

Visa mina övriga svar