Vill inte fråga: Är de här normalt men blir nu tvungen. Jag har på senare år börjat känna mej mer o mer butter även fast jag verkar glad på utsidan. Och nu har jag börjat att bli mer avvikande folk även fast jag har kompisar har jag blivit lite mer ensamvarg och fördjupat mej mer i mina tankar om lite olika tankar tex jag hade för en tids sen gjort upp en plan om att mörda en person som ja vill inte fördjupa mej så mycket i det ämnet men blev hindrad eftersom han flyttade till en annan ort. Sen kan jag få väldiga hömörsvägningar och slå på saker tex väggar och sånt så jag knappt kan röra handen efteråt. Ibland när jag drömmer kan jag ibland tro att jag gjort sånt dagen innan eftersom dom känns så realistiska men ha sedan hört att nä så har du inte gjort. Jag vill inte att du ska tycka synd om mej men jag bara se om det kan vara början till nån kanske scizofreni eller något.

---

SVAR

Jag kan inte säga vad det du beskriver beror på, eller om det är en utveckling av en mer allvarlig psykisk sjukdom. Det blir inte seriöst utan att ha träffat dig. Vad jag däremot kan säga är att du behöver få professionell hjälp att utreda vad dom här tankarna/känslorna är symptom på, och även diskutera eventuell framtida behandling.
Mitt råd är att du ringer öppenvårdspsykiatrin och får en tid, eller att du vänder dig till läkaren eller psykologen(om det finns någon) på närmaste Ungdomsmottagning. Men bäst är om du får komma till psykiatrin direkt. Ring barn-, och ungdomspsykiatrin om du är under 18 år, annars är det vuxenpsykiatrin som gäller.
Om dina tankar och känslor är symptom på en mer allvarlig psykisk sjukdom är det viktigt att du får hjälp så fort som möjligt, för ju tidigare man får behandling desto bättre är det. Skulle det nu inte vara så, utan det här du känner och tänker istället beror på andra omständigheter i ditt liv, vilket är helt möjligt, så är det lika viktigt att få stöd och hjälp så fort som möjligt varför du inte har något att förlora på att kontakta psykiatrin.