Frågor och svar om regler och moral

6 Mar 2005, 10:38 137
Kille, 0 år
Question


Hej.
Jag är en Pappa till 2 tonårstjejer och är skild från deras mor sedan 3,5år tillbaka. Mamman har en ny man och 2 nya barn och jag har en sambo och en dotter med henne på 6 månader. Tonårsbarnen har vi delad vårdnad om och de bor varannan vecka hos mig och sin mamma. Frågan jag ställer mig är följande: Jag och min sambo vill ha tydliga gränser för när barnen skall vara hos vem, medans mamman vill att barnen skall få komma och gå som de vill. Vi månar mycket om vår relation och vill försöka hitta tid för oss själva och detta är svårt om man aldrig vet när tonåringarna kommer att bo på respektive ställe. Hur känner barnen ?
Skall de alltid kunna komma till bägge hemmen utan att förvarna och välja fritt var de vill bo?

Hälsningar från orolig pappa

Svar
Bo Westholm
Psykolog

I takt med att barnen blir äldre så kan det vara svårt att hålla på den typen av gränser du och din sambo verkar önska. I tonåren blir det viktigt med mer självbestämmande samtidigt som tryggheten hemma är grunden för att tonåringen ska våga gå ut och pröva sig fram utanför hemmet vrå. Så, som förälder till tonåringar är man jätteviktigt även om det inte alltid kan verka så.

Att hålla på att barnen ska säga till innan dom kommer hem till en kan självklart ge dom en känsla av att vara utanför den ena förälderns nya familj. Att ingå i en familj och ha sitt hem ihop rimmar illa med att man måste tala om att man kommer. För att förstå det behöver man bara utgå från sig själv och hur man själv skulle uppleva det ifall man var tvungen att meddela varje gång man skulle komma hem, och "be om lov" att få vara med. Det skapar ofrånkomligen en känsla av utanförskap och att inte tillhöra enligt min erfarenhet. Däremot så betyder ju inte det att det alltid är bra att "bo i kappsäck" från dag till dag. Livet kan vara rörigt nog ändå för en tonåring utan att han/hon ska byta boende från dag till dag.

Nu har jag talat utifrån dina tonårsbarns perspektiv. När det sedan gäller dig och din sambos behov av tid för er själva så är det ytterligare en faktor att ta hänsyn till, men ni bör i det här fallet försöka prata er fram till vad som är rimligt när det gäller hur ni ska se på dina tonårsbarn och deras medverkan i den nya familjekonstellationen. Betraktar ni dom som "fullvärdiga" medlemmar i er nya familjekonstellation, eller tillhör dom en gammal familjekonstellation som ni har att försöka hantera parallellt med er "egen familj".
Det här kan låta som hårklyveri, men det är våra mentala uppfattningar om saker och ting som styr vårt agerande och vad vi signalerar utåt, varför den här typen av diskussioner är viktiga att föra och komma fram till vart man står. Inte annat för att kunna ta ett aktivt beslut om hur man vill betrakta det hela och kunna ta ansvar för dom konsekvenser det får. För det står en fritt att välja förhållningssätt i den här frågan. Det viktiga är att man är medveten om vad man väljer och är beredd att ta ansvar för det inför sin partner, och inför sina barn.

Sist ska jag ge dig några mer konkreta råd som kanske kan hjälpa er på vägen.
Om barnen är i tidiga tonåren så kan regler och gränser när det gäller vart man bor från vecka till vecka vara mer viktiga, emedan dom kan verka begränsande och skapa problem om barnen är i övre tonåren. När man kommer upp i tex 17-års åldern kan man behöva ha mer inflytande än så över sin boendemiljö och ett visst mått av valfrihet är då mer eller mindre nödvändigt om tonåringen ska få en chans att utvecklas.
Det här beror ju självklart också på barnens mognad, dvs hur mycket självbestämmande klarar dom av att hantera och vad mår dom bäst av, vilket ni är bäst på att avgöra.
Men även om det är så att dina barn är i nedre tonåren och ni bedömmer det som bäst för dom eller för er att dom ska hålla sig till det uppgjorda schemat så kan ni undvika dom största fällorna i relationen till dina barn ifall dom kan komma och gå som dom vill dagtid, även om dom alltid sover där det är bestämmt att dom ska sova. Att dom också ska vara på plats där dom ska sova några timmar innan läggdags är rimligt för att dom ska ha en chans att varva ner inför natten. På det sättet skulle du och din sambo kunna hitta tid för er själva och få en viss ordning i er tillvaro, men samtidigt inbegripa dina tonårsbarn på ett sätt som skulle kunna få dom att känna att det är deras hem också.

Valet kommer i sista hand vara ert varför det kan behövas en del diskussion och funderande en tid framöver. För att få ihop sitt eget liv som vuxen med att vara tonårs-, och småbarnsförälder är ingen lätt uppgift och hade inte varit det även om du levt i en familjekonstellation där ni var samma föräldrar till alla barnen. Så, man får försöka kompromissa och trixa för att få ihop det. Det viktiga är dock att man själv ger sig en möjlighet att fundera över sitt förhållningssätt och på det viset kan stå för sina beslut. För i en rörig situation är det lätt hänt att man bara kör på och sedan får ett abrupt uppvaknande när barnen är vuxna och har synpunkter på hur man agerat som förälder. Synpunkter kan självklart komma ändå, för det är svårt att få ihop det hur man än gör, men det är som sagt bättre om man känner att man själv valt och kan stå för det man gör, och då handlar det mycket om att fundera över sin egen syn på situationer och sina egna beslut och veta för vem man fattar dom.

Vissa av svaren på Ungdomar.se är inte dagsfärska. Exempelvis så förbättras ständigt läke- och preventivmedel, så de svar vi har kan till viss del vara inaktuella. Stäm alltid av med din ungdomsmottagning, apotek eller sjukvårdspersonal. Upptäcker du felaktig information blir vi jätteglada om du rapporterar detta till oss så att vi omgående kan lägga in korrekta uppgifter.

Visa mina övriga svar