Frågor och svar om kompisrelationer

15 Apr 2005, 09:48 195
Tjej, 0 år
Question


Jag har gått i terapi i drygt fyra år och jag tyckte verkligen kom min kurator. jag har haft svårt med kompisar och nu när jag äntligen har träffat en kompis som jag tycker om visar det sig att hon ska läsa till psykolog. även fast jag verkligen mått bra av terapin är jag rädd när jag träffar kuratorer, spykologer och läkare privat. jag ser bara deras yrkesroll och inte deras person. det blir som en hinna mellan oss som förstör kompis-relationen fast jag egentligen vill ha den kvar. snälla, vad ska jag göra? ska jag prata med min kompis om det? jag vill inte va rädd för henne.

Svar
Bo Westholm
Psykolog

Det är många människor som kan känna en viss osäkerhet inför att umgås med personer som är psykologer, kuratorer osv i sin yrkesroll. Har man gått i terapi så har man kanske också bildat sig en uppfattning om att en psykolog och kurator verkar se saker hos en själv som man själv inte ser, vilket kan skapa en känsla av ojämlikhet om man umgås med en psykolog eller kurator privat.
Det är förvisso sant att psykologer och kuratorer har mycket kunskap om mänskligt beteende, men för det första ska man aldrig glömma bort att det alltid är man själv som är experten i sitt eget liv, och en psykolog eller kurator besitter ingen magisk förmåga att se in i ens själ utan använder bara olika metoder och tekniker som har sitt ursprung i kunskapen om människans beteende rent generellt. För det andra ska man inte glömma att vara psykolog eller kurator är ett yrke och ingen livsuppgift. Det betyder att dom som jobbar som psykologer och kuratorer lägger av sig den rollen när dom lämnar jobbet, precis som vem som helst gör. En lärare går ju inte hem och börjar undervisa grannar och vänner, och en polis går inte hem och talar om för alla vänner att nu gick dom mot rött ljus osv. När man är ledig är alla människor beroende av att få släppa sin yrkesroll och umgås med vänner, ägna sig åt sina fritidsintressen, vara med familjen osv, och det gäller självklart även psykologer och kuratorer.
Så, det här brukar inte vara något problem när man väl börjar umgås och upptäcker det och självklart kan den processen gå snabbare om man pratar om det så man reder ut det från början och får klart för sig hur den andre ser på det. Så, om det här är något som bekymrar dig råder jag dig att ta upp det med din vän, precis som du skulle gjort med vilket annat problem som helst och vilken annan person som helst.

Vissa av svaren på Ungdomar.se är inte dagsfärska. Exempelvis så förbättras ständigt läke- och preventivmedel, så de svar vi har kan till viss del vara inaktuella. Stäm alltid av med din ungdomsmottagning, apotek eller sjukvårdspersonal. Upptäcker du felaktig information blir vi jätteglada om du rapporterar detta till oss så att vi omgående kan lägga in korrekta uppgifter.

Visa mina övriga svar