Frågor och svar om prata

16 Jul 2005, 10:09 184
Tjej, 0 år
Question


hej för två månade sen dog min mammas brors fru...dom har tre bara två tvillingar på 6 (pojkar) och en lite tjej på 3 år.. jag är gudmor till flickan...jag har gjort allt jag kan för dom jag har varit barnvakt så mycket som behövs såvit hos dom..prata och lekt me dom...hur tröstar man ett barn som har förlorat sin mamma? och hur ska man prata me dom sen när dom blir älder och tonåringar?...jag känner ett stort ansvar för dom och vill att dom ska få ett bra liv. ena tvillingen prata gärna om sin mamma och om döden men de ander bara går och gömmer sig och vill inte säga nått el gråta inför anndra pesoner...vil få honom att börja prata..och flickan förstår förtfarande inte riktigt vad som har hänt..VILL BARA HJÄLPA TILL SÅ MYCKET JAG KAN
(själv är jag bara 15 år)
tack på förhand

Svar
Bo Westholm
Psykolog

Hur man som barn upplever att förlora en förälder kan skifta väldigt mycket. Och hur man som barn visar och upplever sorg skiljer sig också mycket. Det går därför inte att säga vad som är rätt eller fel i det här. Det enda man kan säga är att det är viktigt att omgivningen finns där och lyssnar när barnet vill prata eller uttrycker något, men man bör enligt min erfarenhet inte försöka pressa ett barn till att prata, utan låta det komma när det kommer, och det kan ta många år innan barnet känner sig redo för det.
Du är ju själv väldigt ung och har ju förmodligen också en sorg i detta så det kan vara viktigt för dig att inte ta på dig alltför stort ansvar utan låta dom vuxna bära det ansvaret och söka hjälp utifrån ifall det skulle behövas. Samtidigt så hjälper du sannolikt dom här barnen genom att du finns där och på ett sätt kanske kan vara med dom på ett annat sätt än vad dom vuxna kan. För även i sorgen så är det viktigt för barn att få "glömma" och bara vara barn med allt vad det innebär av lek och skratt. För i leken och skrattet uttrycker många barn sina känslor vilket hjälper dom att läka. Att prata om sorgen är mer ett vuxet sätt att hantera sorg på och det är alltså inte alla barn som klarar eller mår bra av det. Men självklart ska det barn som vill prata få prata och få fråga alla dom där frågorna om döden som kan dyka upp, och även få prata om den som dött om dom själva spontant tar upp det. Men det är alltså inte alla som gör så, precis som du märkt med dom här tvillingarna och då kan det vara viktigt att låta båda sörja på sitt vis, men samtidigt visa att man finns där så fort barnet vill uttrycka något.
Men som sagt, mitt råd till dig är att du fortsätter vara den kompis och gudmor som du sannolikt varit även innan det här och prata om det som hänt i den mån barnen själva tar upp det. Låt sedan dom vuxna ta tag i dom andra bitarna som eventuellt kan behöva tas hand om ifall det visar sig att tiden går och ett barn tex fortfarande drar sig undan. Och glöm sedan inte att själv söka stöd hos dom vuxna du har runt omkring dig, för döden kan vara både sorgsen och skrämmande även om man är 15 år.

Vissa av svaren på Ungdomar.se är inte dagsfärska. Exempelvis så förbättras ständigt läke- och preventivmedel, så de svar vi har kan till viss del vara inaktuella. Stäm alltid av med din ungdomsmottagning, apotek eller sjukvårdspersonal. Upptäcker du felaktig information blir vi jätteglada om du rapporterar detta till oss så att vi omgående kan lägga in korrekta uppgifter.

Visa mina övriga svar