Frågor och svar om självmisshandel

18 Aug 2005, 16:28 169
Annat, 0 år
Question


Blev så lättad när jag hittade eran hemsida- ni specialiserar er ju på unga. Jag har en styvdotter som är 12 år och bor med mig och hennes pappa på full tid.Vi har nyligen gift oss. Hon har en mamma som bor nära, men hon har aldrig funnits där för sin dotter och hör av sig max 2 ggr/år. Det senaste året har det hänt mycket i dotterns liv och vi har varit till BUP för att prata om omställningen då jag flyttade in hos henne och pappan. Hon hade stora problem att sova och kunde hålla oss vakna nätterna igenom. Vi ansåg att problemet låg i att hon inte träffade sin mamma & nu kom jag in i bilden på heltid även om vi (dotter & jag ) har en mkt god relation.(hade tidigare pluggat på annan ort & varit hemma 1 ggr/månad i 5 års tid)
Dottern hade typiska psykosomatiska besvär som oförklarlig magont & sömnsvårigheter.
De på BUP tyckte att hon accepterat sin mammas nonchalans etc o att vi inte behövde samtalsterapi. Nu har det uppdagats då dottern berättade i förtroende för mig att hon skurits sig med pennor för hon var mobbad & utstött av sina vänner. Återkommande är ju hennes besvikelse på mamman som inte bryr sig. Hon tror inte att hon duger- det spelar ingen roll hur mycket hennes pappa & jag säger att vi älskar henne & är stolt över henne.. hennes själkänsla är så låg. Hon har alltid haft svårt att prata om känslor- man får DRA saker ur henne. Nu har hon hittat bra vänner, men vi ska flytta och hon börjar ny skola. SKa vi söka hjälp? Hon har sagt att hon kan tänka sig att prata med en terapeut men vill ABSOLUT inte gå på BUP, tyckte inte om stället. Vill inte att hon ska gå med ett hål i själen. Var vänder man sig? Kostar det för barn att gå hos psykolog? Tusen tack på förhand.

Svar
Bo Westholm
Psykolog

Även om du kan ha rätt i det du säger om att hennes mammas oförmåga att ha kontakt med sitt barn kan vara orsaken till flickans känsla av att inte duga, så kan det spela stor roll hur hennes liv i övrigt ser ut, och då tänker jag främst på hennes relationer till sina jämnåriga. Att i hennes läge bli mobbad och utstött bekräftar bilden av att hon inte duger och kan utlösa ett självdestruktivt beteende. Men vänder man på det och tänker sig att hon hamnar i en situation där hon finner vänner som tvärtom väger upp hennes dåliga självkänsla så kan läget bli ett helt annat. Så hur konstigt det än kan låta så behöver varje människa lite tur även om vi själva självklart också kan påverka hur vi blir bemötta.
Men kontentan av det hela är att er flicka kan klara sig bra ifall omständigheterna blir dom rätta när ni flyttar och hon hamnar i ett sammanhang där hon med hjälp av er kärlek och ert stöd, samt jämnårigas acceptans och vänskap får en möjlighet att bygga upp sin egen inre känsla av att vara värd något inför sig själv och andra. Och detta kan fungera utan terapeutiskt stöd, vilket många gånger är bra då det faktum att man i hennes läge går på BUP, ytterligare kan förstärka känslan av att inte räcka till och inte klara det som andra verkar klara.

Å´ andra sidan så kan det bli så att hennes nya situation inte alls blir gynnsam och hennes självdestruktiva beteende förstärks, vilket enligt min erfarenhet kräver professionell hjälp då den typen av beteende har en tendens att förstärkas ju längre det får pågå. Så i det läget är det då istället viktigt att hon får hjälp och att ni försöker motivera henne till det.

Eftersom du/ni uppenbarligen har en relation med henne som visar tecken på förtroende från hennes sida så skulle ni kunna avvakta ett ögonblick tills ni ser hur er nya boendesituation och flickans skolsituation utvecklar sig. Men det förutsätter att ni har en så pass förtroendefull relation att ni får veta eller märker ifall hennes självdestruktivitet fortsätter eller ökar i omfattning.
Beroende på vartåt det lutar skulle ni sedan tillsammans med henne fatta beslut kring eventuell kontakt med en terapeut eller inte. Tyvärr så finns inte några direkta alternativ till BUP om man inte går privat och det kostar tyvärr en hel del om inte terapeuten ifråga har avtal med landstinget ifråga. Det är något som ser olika ut i olika delar av landet varför ni själva får undersöka möjligheterna och där kan BUP sannolikt ge er information om vilka alternativ som står till buds där ni bor.

Skulle ni känna er osäkra när det gäller huruvida hennes självdestruktivitet fortsätter eller ökar skulle ni kunna kontakta BUP och diskutera saken närmare med dom och kanske få komma på ett samtal där även dom får en möjlighet att göra en bedömning eftersom vi tyvärr inte kan göra den typen av bedömningar på distans.

Vissa av svaren på Ungdomar.se är inte dagsfärska. Exempelvis så förbättras ständigt läke- och preventivmedel, så de svar vi har kan till viss del vara inaktuella. Stäm alltid av med din ungdomsmottagning, apotek eller sjukvårdspersonal. Upptäcker du felaktig information blir vi jätteglada om du rapporterar detta till oss så att vi omgående kan lägga in korrekta uppgifter.

Visa mina övriga svar