Frågor och svar om Ångest

1 Feb 2009, 19:00 94
Annat, 0 år
Question


Hej!
Jag har ett problem. Jag har tvångstankar i grund och botten något som ställer till extra obehag nu, tror jag. En kväll när jag var 17-18 år gammal fantiserade jag om ett gäng tjejer varav en var en jag sett lite hastigt i bostadsområdet ettpar gånger. Inte mer med det. Men för något år sedan läste jag på Anankes hemsida om ocd. Där stod det om vissa som var rädda att börja dras till barn. Då kom den tidigare fantasin upp i mitt minne och jag insåg att jag inte riktigt visste hur gammal tjejen var, vet dock att hon gick i högstadiet, borde alltså varit 13-14 år gammal. Kommer inte ihåg hur hon riktigt såg ut, satte ju liksom bara ett ansikte på en påhittad kropp, typ. Blev efter detta livrädd. Kändes som om hela min framtid var förstörd efter denna fantasi/dumma tonårsexperiment.

Jag gillar ju endast tjejer i min ålder. Har alltid varit så. Om jag tänker på fantasin i dag blir jag bara äcklad. Förstår inte hur vissa kan tända på barn. Min högsta önskan är att ju träffa en trevlig tjej i framtiden, som man kan ro om och trivas med. Bli en del av en familj. Men allt det känns omöjligt, känner mig så hemsk för den där tidigare fantasin. Känner mig så onormal. Och tvångstankarna tvingar mig att älta allt det här om och om igen på alla möjliga vis. "Hur gammal var hon?", "Hur kan hon tänkas ha sett ut?", osv. När det var som värst vågade jag inte titta på barn, fick panik. Försöker dock tänka efter i bland. Jag kommer alltså knappt ihåg fantasin längre. Vet bara att jag absolut inte dras åt barn. Men det hjälper inte. Jag tvingar mig själv att analysera den där händelsen om och om igen. Tills det att jag bryter ihop.

Ska jag försöka släppa det här nu efter fyra år, har jag skäl att göra det. Eller ska jag gå och känna mig usel i all framtid? Vill så gärna lägga det bakom mig och gå vidare. Vill känna mig normal igen.

Vore jättetacksam för svar!

Svar
Helena Meyer
Nätvandrare, Fryshuset

Man ska alltid komma ihåg en sak. Tankar är inte farliga. Tankar kan hoppa omkring och vara obehagliga ibland, men de kan inte vara fel om man inte lever ut dem - tex misshandlar någon. Att tänka på en misshandel är inte farligt.

Att attraheras av barn är ett av vår tids största tabun - vilket är helt rätt enligt mig, men det kan också skapa väldigt stor ångest hos den som inte alls är attraherad av barn - precis som du beskriver. Man är helt enkelt livrädd för att vilja göra hemska saker.

Försök att tänka att tankar inte är farliga. Om de fortsätter att ge dig väldigt mycket obehag så sök hjälp på vårdcentralen. Det kan vara tvångstankar och det finns väldigt bra hjälp för det. De ger ångest men det betyder inte att du är kapabel att begå övergrepp. :)

Vissa av svaren på Ungdomar.se är inte dagsfärska. Exempelvis så förbättras ständigt läke- och preventivmedel, så de svar vi har kan till viss del vara inaktuella. Stäm alltid av med din ungdomsmottagning, apotek eller sjukvårdspersonal. Upptäcker du felaktig information blir vi jätteglada om du rapporterar detta till oss så att vi omgående kan lägga in korrekta uppgifter.

Ställ en egen fråga till mig

Visa mina övriga svar