user-image
Okänd
Tjej ,15 år

Hej! Jag har en kill kompis som e Kristen och som jag verkligen kan prata om allt med. jag har berättat för han hur jag verkligen mår och att jag har ljugit och så och han tkr att jag ska börja tro på Gud, att det kommer hjälpa. Att allt tungt jag bär på kommer släppa om jag börjar be. Stämmer det att om man börjar tro när man mår jätte dåligt och vill begå självmord så kommer man börja må bra om man ber? :)


SVAR

user-image
Hej!

I en fråga från i höstas (augusti) är det en jämnårig tjej som har lite liknande funderingar. Egentligen borde ni mejla till varandra.

Du frågar: Stämmer det att om man börjar tro när man mår jättedåligt och vill begå självmord, så kommer man må bra om man ber? Svaret är jag vet inte. Det finns även de som tror och ber som mår jättedåligt och tar sitt liv. Det finns inga garantier i livet. Man kan inte säga att om du gör A så kommer säkert B att hända. Man kan i alla fall inte göra det när det gäller stora och viktiga frågor. Känslor, tro och realtioner är komplicerade.

Varför ska man be? När jag knäpper mina händer påminns jag om att jag inte är ensam. Det finns någon större som ville mitt liv och bryr sig. Det finns en mening med mitt liv som jag aldrig kommer att förstå. Men det finns i alla fall en mening och livet är aldrig meningslöst hur kort eller långt det än är. Man kan be var som helst .

I bönen påminns jag om att just nu sitter miljoner andra männsikor och ber. Jag kan också klaga i min bön, skälla på Gud, tvivla och undra varför. Bönen kan vara en ventil. Jag kan också be för andra. Bönen är ett sätt att överlämna sig åt en makt större än sig själv. Be om kraft och hjälp att bära det man själv inte orkar. Man kan be till Gud även om man inte tror. För i själva bönestunden blir vi alla troende.

Vad menar jag med det?Vad menar vi med tro? Att tro är att ha en relation till Gud. Ber man så har man en relation till Gud. I alla fall just i den stunden. Den man talar med har man ju en relation till. Därför kan bönen vara en väg till tro. Den man tvivlar på har man också en relation till. För man har ju alltid en relation till den man tvivlar på. Man kan inte tvivla på någon som inte finns. Vad jag säger är att du inte behöver vara rädd för att tvivla. Det är också en relation.

En viktig relation som du redan har är relationen till killkompisen du skriver om. Att ha en kompis som man kan prata med allt om är jätteviktigt. Fortsätt att vårda den relationen. Den är viktig för att du ska må bra. Vi människor behöver alltid varandra. Det är det som gör oss mänskliga. När vi tror att vi klarar allting själv. Då blir vi faktiskt mindre mänskliga.

Hälsningar och lyckat till!
anders.hedman@fryshuset.se

Visningar : 966

Senaste frågorna

Se Alla