Frågor och svar om meningen med livet

23 Apr 2010, 11:00 64
Kille, 19 år
Question


Hej. jag har ett problem. Jag vill vara troende, jag vet att gud finns och jag älskar honom av hela mitt hjärta. Men jag har mina tvivel. ibland känns det som att han har övergett mig. som att jag är helt ensam i hela världen. som att när jag ber, sitter jag och bara talar ut i vinden. som att ingen lyssnar. Hur vet jag att gud fortfarande finns för mig?

Svar
Anders Hedman
Präst / Kristendom

Hej!

Hur vet jag att Gud finns där för mig? Ibland får vi upplevelser och starka känslor av att vi är omgivna av något större, att vi vilar i någons hand eller något liknande. En del beskriver det som att de har mött Gud, hur Gud finns där för dem eller hur denna starka känsla bär dem genom livet. Det är fantastiskt att få vara med om sådana stunder. Men det kan också vara ett problem om hela ens tro bärs av denna känsla som man upplevt i en särskild situation. Man vill ju så gärna uppleva det igen. Man blir avundsjuk på andra människors stora upplevelser och undrar varför inte jag får uppleva detsamma. Man vill åt den där känslan. Men då finns det en stor risk att man gör tron till en egotripp. Vi jagar en specifik känsla för sitt eget välbefinnande och då glömmer vi det viktigaste budet av alla: Du ska älska Gud, din nästa och dig själv av hela ditt hjärta. (Mark 12: 28-31)

Det står inget i bibeln om att vi ska få uppleva stora känslor när vår tro är stark. Det är snarare tvärtom. Gud är nära ett förkrossat hjärta. I din ensamhet finns det en närvaro som älskar dig för just den du är. Du behöver inte prestera någon tro eller något annat för att få den kärleken. Det är en viskning som sträcker sig genom evigheten in i ditt hjärta. Många av de största kristna mystikerna/tänkarna har beskrivit tider i sina liv med orden: själens mörka natt. Vi tror att vi är närmare Gud när vår tror är stark, men det kan vara tvärtom. Gud är närmare oss i vår svaghet. Detta kan vara svårt att ta till sig men Paulus skriver en hel del om det i 2 Korinthierbrevets 12 kapitel.

Du skriver att "jag älskar honom av hela mitt hjärta". Då tänker jag på 1 Johannesbrevets 4 kapitel vers 16: Gud är kärlek, och den som förblir i kärleken förblir i Gud och Gud i honom.

Varje gång du orkar älska en annan så vet du att Gud finns för dig. Kärlekens kraft kommer någonstans ifrån. Varifrån, kan man fråga sig? Kärleken är kanske ett slags svar från Gud. Gud svar på våra böner är att han/hon ger oss förmågan att älska. När du sitter i din ensamhet och bara talar ut i vinden, se på dina händer och dina fingeravtryck och tacka för att just du är du. Tacka för vårsol, tussilago och en god glass (det sista kan vara besvärligt om man är laktosintolerant eller mjölkallergiker). tacka för den kärlek du har gett och tagit emot. Att se kärlek är att se Guds händer.

Jag vet inte om du har vandrat länge i denna trons öken. Jag hoppas att du har någon att dela den med. Kanske känns det svårt. Men om det finns någon som är bra på att lyssna i din närhet så berätta för honom/henne om dina tvivel och din upplevelse av gudsfrånvaro. Just dessa samtal brukar bli bland de mest spännande. När vi blottar vår svaghet för varandra händer det ibland att det spirar upp något nytt som vi inte hade en aning om att det fanns.

Hälsningar
anders.hedman@fryshuset.se

Vissa av svaren på Ungdomar.se är inte dagsfärska. Exempelvis så förbättras ständigt läke- och preventivmedel, så de svar vi har kan till viss del vara inaktuella. Stäm alltid av med din ungdomsmottagning, apotek eller sjukvårdspersonal. Upptäcker du felaktig information blir vi jätteglada om du rapporterar detta till oss så att vi omgående kan lägga in korrekta uppgifter.

Visa mina övriga svar