Frågor och svar om kärleksrelationer

8 Jun 2010, 10:00 108
Tjej, 19 år
Question


Hejsan! För en tid sedan hade jag rätt så stadigt sällskap med en kille som var kristen (det är jag också). Jag älskade honom väldigt mycket och han fick mig att känna mig väldigt älskad. Efter en tid började det förändras och vi grälade en del men det var inget konstigt med det. Så helt utan förvarning började han skicka en massa fula saker och så hackade han sig in på min hotmail, msn osv. och raderade allt han hade skickat. Han talade illa om mig inför en massa andra människor och jag har aldrig i hela mitt liv känt mig så sårad som jag var då. En människa som jag hade stått så nära och älskat så otroligt mycket. Jag var helt nerbruten flera veckor. Dethär var kanske ett halvår sedan. Jag vet att det står i bibeln att vi inte skall ha något otalt med någon och att vi ska förlåta och jag har försökt. Jag har verkligen försökt förlåta honom men det går inte. Jag har bett och bett men jag klarar bara inte av det. Han gjorde mig så otroligt illa. Varenda gång jag ser honom känner jag bara hat och det vill jag inte känna men jag kan inte annat. Jag vet inte hur jag skall bära mig åt för att förlåta honom. Jag vill inte ha något med honom att göra på det sättet nåmera men jag känner att jag måste förlåta honom. Annars kan jag inte gå vidare i min gudsrelation. Men hur ska jag göra? För just nu hatar jag honom så mycket man kan göra. Tyvärr.

Svar
Anders Hedman
Präst / Kristendom

Hej!

När någon gör oss illa så kommer det en massa jobbiga känslor. Ju närmare vi står personen desto värre är det. Nu finns det flera olika nivåer och frågor i din fråga.

För det första så är det helt tillåtet att vara besviken, arg, förbannad och trött på en kärlek som tar slut. Men nu är det ju inte bara det att kärleken har tagit slut. Din fd kille har dessutom varit medvetet elak, rotat omkring på dina privata sidor och talat illa om dig inför andra. Alla de svåra känslorna blir än svårare att bära. Det naturliga är att du blir riktigt förbannad. Jag tror att du måste tillåta de här jobbiga känslorna. Du har rätt att hata honom en tid. Hata, hata och hata. Det är okej för en tid. Om du hela tiden får dåligt samvete för att du hatar honom så strunta i det. Hatet är ett sätt att rensa. Men den stora frågan är: vad är hat? Vad gör vi med vårt hat? Vad gör hatet med oss?

Vad är hat och vad gör vi med hatet? Är det att låta sig tänka alla dumma och elaka tankar i världen om en människa? Är det att låta sin besvikelse flöda över och tillsammans med en riktigt bra vän kalla honom för alla dumma saker som finns? Den sortens hat är okej för en tid. Eftersom känslorna finns där så måste vi göra nåntiong för att få ut dem. Stänger vi in hatet och besvikelsen kanske vi börjar hata och vara besvikna på oss själva. Det viktiga är att du inte skadar dig själv eller någon annan. Problemet är om hatet aldrig tar slut. då skadar det till slut dig själv. Då kan du behöva professionell hjälp, en kurator, någon på ungdomsmottagningen eller en riktigt klok vuxen. Kom ihåg, det är tillåtet att hata för en tid. Men i längden mår man inte bra av det. Då skadar det dig själv mer än någon annan.

Många kristna har för bråttom att förlåta. Det är ingen idé att förlåta om man inte är redo. Man kan inte tvinga sig själv att blir kär i någon annan. Man kan inte heller tvinga fram en förlåtelse. Därför att förlåtelse är en slags kärlekshandling. Att förlåta någon är att säga jag tycker att du är okej, men det du gjorde var inte okej. Man brukar säga att Gud alltid älskar syndaren men inte synden. Det onda som har hänt förblir ont. Förlåtelsen får inte släta över det onda som har hänt. Förlåtelsen får inte säga att det där var inte så farligt. Förlåtelsen stryker inte ett sträck över det som har hänt. Förlåtelsen handlar mer om att tro och hoppas att han kan bättre.

Låt det ta lite tid. Du har en strävan att vilja förlåta. Du har alltså en god strävan. Det goda är alltså starkare än det onda. Men för att läkas behöver alla känslorna få ta sin plats för en tid. Det behöver du inte ha dåligt samvete för. Du är du och dina känslor är dina och att vara äkta i sina känslor är också att var nära Gud. Låt tiden ha sin gång och lita på din goda strävan. Under tiden kan du väl läsa lite i Predikaren 3: 1-13.
Allt har sin tid,
det finns en tid för allt som sker under himlen,
en tid för födelse, en tid för död,
en tid att plantera, en tid att rycka upp.....osv

Vänliga hälsningar
anders.hedman@fryshuset.se

Vissa av svaren på Ungdomar.se är inte dagsfärska. Exempelvis så förbättras ständigt läke- och preventivmedel, så de svar vi har kan till viss del vara inaktuella. Stäm alltid av med din ungdomsmottagning, apotek eller sjukvårdspersonal. Upptäcker du felaktig information blir vi jätteglada om du rapporterar detta till oss så att vi omgående kan lägga in korrekta uppgifter.

Visa mina övriga svar