Frågor och svar om Ätstörningar

8 Jun 2010, 11:00 147
Annat, 0 år
Question


[b]*Kopierar från tråden jag skapade*[/b]

Hej. Jag kan börja med att säga att jag inte är ett dugg bekant med detta forum, jag gjorde det här kontot enbart för att fråga om hjälp - av människor jag vet har betydligt mer erfarenhet än mig i ämnet. Min flickvän är sedan länge medlem här och det är därför jag kommer hit.

Jag träffade min flickvän för drygt ett år sedan, och jag har aldrig varit lyckligare i hela mitt liv. Jag är redan bombsäker på att hon är den jag vill dela resten av mitt liv med, och hon känner likadant. Jag trodde aldrig att jag skulle kunna älska någon så mycket som jag älskar henne, och jag kommer hit i ett desperat försök att hjälpa henne.

Hon har sedan flera år tillbaka haft en ätstörning liknande anorexia, som fick henne att sluta äta, träna ihjäl sig och ha på tok för höga krav på sig själv när det gäller skola och betyg. Hon har fått gå till BUP, haft matschema, rubbet.

Sedan ett år tillbaka har hon varit frisk. FYSISKT frisk. Hon äter precis som vilken annan tjej som helst, och hon har blivit jätteduktig på att ta hand om sig själv. Det är inte därför jag är här.

Anledningen till att jag kommer hit för att få hjälp är att även fast hon är FYSISKT frisk så mår hon oerhört dåligt PSYKISKT. Hon hatar sin kropp, hon räknar kalorier, och hon tänker på att svälta sig HELA TIDEN. Jag vet hur det låter, att jag tror att detta bara ska gå och trolla bort - men det gör jag verkligen inte! Jag vet bara att den hjälp hon fått (BUP osv), endast hjälpt hennes FYSISKA problem. Nu är hon vuxen, och jag vet att det måste finnas hjälp att få mot hennes psykiska bekymmer.

Det här tär på henne, något så otroligt, varje dag. Hon mår inte bra inombords, och det finns inget värre än att se henne må så dåligt. Så indirekt tär detta på mig och vårat förhållande samtidigt. Jag vet inte hur många gånger om dagen jag berättar för henne hur overkligt vacker hon är (för det är hon verkligen), och hur mycket jag älskar henne. Det går in i det ena örat och ut genom det andra. Hon har redan bestämt sig för att hata sin kropp och sitt utseende över huvud taget.

Så nu kommer jag hit, till er, med ett rop på hjälp. Säkerligen måste det finnas människor där ute som tagit sig ur det här träsket och lyckats gå vidare att leva ett normalt liv utan all den här skiten?

Snälla, snälla. Hjälp mig, berätta vad jag kan göra för att hjälpa min älskade flickvän med detta. Jag är livrädd för att hon ska falla tillbaks i ätstörningen igen om det får fortsätta i samma takt. Jag känner mig maktlös, oerfaren och helt borta på ämnet. Vad kan jag göra för att hjälpa henne?

Tack till er som tagit er tid att läsa det här, jag uppskattar verkligen all hjälp jag kan få.

Svar
Catherine Koff
Anorexi/Bulimi-kontakt

Hej killen!

Tack för ditt fina mail!

Du har så rätt! Det är inte meningen att din flickvän bara ska vara frisk fysiskt. För att betraktas som Helt Frisk ska man även vara det psykiskt. Det är fullt möjligt men då behöver din flickvän ta hjälp. Tyvärr händer det ibland att drabbade släpps av vården för tidigt och inte hunnit med den psykiska biten vilket resulterar i att man mår som din flickvän och dessutom riskerar återfall med vikten och handlingarna.
Peppa henne på att söka hjälp för att ta sig den sista biten så att hon får uppleva ett liv som helt frisk. Prata med henne om vilken typ av hjälp hon tror skulle passa henne. Man kan antingen ta kontakt med en ätstörningsenhet (alla ligger på hemsidan http://www.abkontakt.se) vilket jag främst rekommenderar. Väldigt många drabbade brukar backa på det förslaget för att de har inställningen att man måste vara extremt mager för att söka sig dit eller att man inte är sjuk nog att få sådan hjälp. Detta är felaktigt. En ätstörning handlar om tankar och känslor och inte om vikt.
Annars kan man ta kontakt med en privat terapeut, vilket dock kostar en del. Det finns även terapeuter inom Bup där hon gått förut eller på tex ungdomsmottagningen eller en kurator inom skolan. Vill dock att du mest peppar på en ätstörningsenhet.
Säg gärna till henne att hon kan maila, ringa eller chatta med oss på ABK för att få mer rådgivning. Man kan också få stöd hos en mentor hos oss (en person som själv varit drabbad men idag är helt frisk). Det är inte en ersättning för vård men oerhört bra för motivationen och givande.

Som råd till dig ger jag att du fortsätter som du gör, intar en peppande roll. Det är viktigt att du tar stöd om du känner att detta är jobbigt. Det är som du vet oerhört svårt och jobbigt att ha någon man älskar drabbad av detta. Vi har anhörigmentorer om du känner att du behöver stöd.

Lycka till nu!

All värme, stor kram, Catherine

Vissa av svaren på Ungdomar.se är inte dagsfärska. Exempelvis så förbättras ständigt läke- och preventivmedel, så de svar vi har kan till viss del vara inaktuella. Stäm alltid av med din ungdomsmottagning, apotek eller sjukvårdspersonal. Upptäcker du felaktig information blir vi jätteglada om du rapporterar detta till oss så att vi omgående kan lägga in korrekta uppgifter.

Visa mina övriga svar