Frågor och svar om depression

4 Dec 2010, 09:00 122
Annat, 0 år
Question


jag har börjat känna mig väldigt.. tom? Vet inte hur jag ska beskriva känslan liksom, men jag känner ingenting.. Ingenting längre. Men när jag väl känner något så är det ilska eller ångest. Jag kan inte vara glad. De går att vara glad för stunden. När jag är med några av mina kompisar. Är rädd att om jag inte beter min glad eller något så kommer de att sluta prata med mig. Det har hänt. Och händer. Har berättat till två av mina vänner hur de ligger till. Dom svarar inte med sådana typiska svar. Dom hjälper. Men allting bara känns kasst just nu. Jag vet inte vad jag vill med mitt liv. Jag har problem att sova. jag bråkar med mina föräldrar hela tiden. Min pappa är fan hemsk. Favoriserar oss barn. Jag är absolut inte favoriten. Idag kom han hem. Full, min mamma lät honom ligga i soffan. Men sedan så kallade hon på mig och han log på golvet och spydde. Såklart.. Dock inte första gången. Jag hatar när han dricker. Och han är så jävla äcklig. Men han är bra också. Det är svårt att hata dom, men samtidigt. Det går liksom inte att vara arg på dom väldigt länge även om de har gjort, skadat mig, åstadkommit mig så mycket smärta. Shit alltså. Står inte ut! Min pappa får min lillebror att vända sig emot mig. Jag vet att min lillebror inte hatar mig. Men det gör ont. Så mycket påverkan en förebild kan ha på en. Och dom fattar inte ett endaste skit. Jag vill bara bort. Bort från allt skit. Bort från allt. Bort från skolan, bort från mina äckliga, fula,ovårdade, men samtidigt - roliga, envise pappa.

Jag vill bort från skolan. Jag vill vara lycklig. Jag vill veta. Jag vill.
Jag vill att mina föräldrar ska lyssna. Utan att flippa ut när jag säger sanningen till dom. utan att dom ska känna sig attackerade. BARA lyssna. Prata. Utan några jävla dumma idiotiska kommentarer från nån av dom.
Hur fan kan man vilja så mycket? Är det själviskt. Att vilja? Nej.. Men det känns som de. Och jag är rädd att de kommer tycka att jag är en attention whore. Många har blivit kallade för sådant i min skola. Jag tänker inte prata med någon kurator i min skola. För jag vet hur hon är och jag hatar henne. Inget personligt .. Men jag vet själv vilket förvirrad människa hon är. Det enda hon kommer göra är att ringa hem till mina föräldrar och det kommer bli ännu mer kaos. Min mamma kommer säga att jag har varit respektlös och brought shame to the family.. -.- Behöver jag medicin för att vara lycklig eller? Antideprissiva tabletter eller något?
Jag känner att jag behöver det. Att det är det enda sättet att bli glad på. För jag kan än en gång - inte sova,inte vara glad, inte känna något, inte vara snäll, blir ledsen av vartenda elak sak om någon säger. Vad ska man göra om man inte är lycklig i skolan? Jag orkar inte med skolan just nu. Och har känt så här väldigt länge. VÄLDIGT LÄNGE. Kan jag ha hemskolning i stället.. ? en lärare som kommer till en eller jag till dom och så får jag min utbildning så där? FÖR JAG STÅR INTE UT MED DOM I MIN SKOLA.

Svar
Björn Hultman
Antimobbningsföreläsare

Att sina föräldrar har problem med tex alkohol är tyvärr väldigt vanligt. Det är hemskt att föräldrarna inte har något omdöme om att har man barn bör man ha kontroll på drickandet. Helst skulle vara bäst att du kom hemifrån ett tag, soc hjälper gärna till med annan bostad när föräldrarna anses inte vara bra vårdnadstagare till barnen.

Jag skulle vilja att du kontaktar bup, där man kan få både bra samtalsterapi och träffa läkare som ger möjlighet till medicinering av antidepp. Att du ska ha det sådär hemskt både i hemmet och i skolan är inte bra och du har rätt till att trivas där du befinner dig. Du nämnde inte hur mycket du pratat med dina vänner om detta problem, men det är viktigt att dom ger ett väldigt bra stöd i denna kris du är inne i. Har du testat gå till ungdomsmottagningen, dom har också bra hjälp! Att du ska vara lycklig är ju självklart att du ska vara. Men jag ser redan ett gott tecken, du har en stark vilja till att det ska kunna förändras. Det är tyvärr inte alla som har, så ta vara på den och gör den starkare!

Tänk på att du är ung och har lång tid på dig att bli lycklig och få en förändring. Se bara till att du inte har dessa tankar inom dig för dig själv, utan dom tankarna måste ventileras med andra personer som du har förtroende för. Jag tror på att du kommer få det bättre, håll ut och kämpa på!

Vissa av svaren på Ungdomar.se är inte dagsfärska. Exempelvis så förbättras ständigt läke- och preventivmedel, så de svar vi har kan till viss del vara inaktuella. Stäm alltid av med din ungdomsmottagning, apotek eller sjukvårdspersonal. Upptäcker du felaktig information blir vi jätteglada om du rapporterar detta till oss så att vi omgående kan lägga in korrekta uppgifter.

Ställ en egen fråga till mig

Visa mina övriga svar