Frågor och svar om Ätstörningar

16 Feb 2012, 18:00 106
Annat, 0 år
Question


Just nu är maten och sötsakerna mitt liv.
Det är det enda jag tänker på under dagarna. Hur jag ska lyckas gå ner i vikt, vilka strategier jag ska ha, matplaner som jag skriver upp. Ältar detta i mitt huvud absolut hela tiden. Jag kan vara väldigt duktig hela dagen, men sedan på kvällen kan jag smaka "bara en liten bit", men då blir jag som besatt och äter allt jag kan. Smygbakar kakdeg, handlar för flera hundra, brer mackor.. Och tillslut så ligger jag och storknar. Sedan kryper ångesten fram. Jag ligger och gråter och tänker "Vad gör jag mot mig själv? Jag var ju så himla motiverad?".
Sedan hittar jag något på internet som gör mig jättepeppad, typ en viktminskningsberättelse, och sedan är jag övertygad om att jag ska vara duktig nästa dag, att det har skett ett mirakel. Jag skriver tillochmed motivationsbrev till mig själv. Men sedan nästa dag så tycks det vara som om jag har glömt bort allt och börjar äta igen. Det är verkligen som en ond cirkel.

Och denna cirkel är verkligen hemsk.
Jag går inte ut och träffar kompisar, vägrar träffa en kille, åker aldrig iväg på fester.
För jag "ska ju gå ner i vikt först". Och detta är verkligen hemskt.. Jag har världens självförakt och tillåter mig ingenting, för jag ska börja bli snäll mot mig själv när jag går ner i vikt. Men jag går ju aldrig ner i vikt. Det enda jag gör är att jag isolerar mig själv, ältar mat i mitt huvud och med människor hela dagarna, sen bestämmer jag ”sista dagen att vara onyttig” och sedan sitter jag och gråter på nätterna. Går upp och tränar tidigt och sköter mig sen går allt om igen. Jag klarar inte detta mer.

Jag gömmer mat och äter i smyg
När jag väl bestämt mig för att äta så vill jag inte att folk ska veta om det, för alla tror jag är så nyttig och alla vet att jag ”tränar och går på en diet”..så jag gömmer mat på rummet när fosterföräldrarna inte är hemma, och försöker äta så mycket jag kan när de inte ser.
(Och för att tillägga, jag är verkligen sockerberoende med ett stort S, jag kan verkligen inte "äta lite". För jag blir verkligen som besatt när jag väl har satt igång)

Jag vill inte leva såhär, jag vill bara gå ner i vikt. Det är inte ens mycket jag vill gå ner, väger 56 kg och är 161 cm, vill bara gå ner till 50 kg som jag vägt typ hela mitt liv..Men jag började vattenfasta sen efter det så förstördes min vikt.

Hur ska jag lyckas gå ner , men inte fastna i denna onda cirkel? :(

Svar
Catherine Koff
Anorexi/Bulimi-kontakt

Hej fina du!

Du ska inte gå ner ett gram. Du ska söka hjälp. Jag hör på dig att du har insett att det här är inte så man ska leva. Det är inte normalt att inte gå ut med vänner, att hela livet snurrar kring maten, att en hel dag är förstörd när man väl börjar hetsäta. Det här gumman, är en sjukdom. Det är en sjukdom som du kommer behöva hjälp att ta dig ur. Du behöver få vård och det är nu på en gång. Du är 18 år vilket innebär att du kan söka den här hjälpen utan dina fosterföräldrar. Dock rekommenderar jag att du berättar så att du får deras stöd. Det är inte ditt fel att du blivit drabbad men det är ditt ansvar att ta dig ur det här. Ta den hjälp som finns så att det blir möjligt. Kika på http://www.abkontakt.se under "sök vård". Ta kontakt med närmsta ätstörningsenhet.

Du är värd så oerhört mycket mer än det här!

Stor varm kram, Catherine

Vissa av svaren på Ungdomar.se är inte dagsfärska. Exempelvis så förbättras ständigt läke- och preventivmedel, så de svar vi har kan till viss del vara inaktuella. Stäm alltid av med din ungdomsmottagning, apotek eller sjukvårdspersonal. Upptäcker du felaktig information blir vi jätteglada om du rapporterar detta till oss så att vi omgående kan lägga in korrekta uppgifter.

Visa mina övriga svar