Hej.
Är en 19 årig kille. Tror att jag har varit utsatt för någon form av secuella övergrepp av en nära släkting när jag var mellan 3-10. Har minnen av att jag ofta blev tvättad, påklädd, påaatt sjukhus nätkalsonger, pudrad på rumpan. Rumpincidenten hände som jag minns när jag var 10. När jag var 3 var min far tvungen att berätta för min släkting att jag kunde tvätta mina intima delar själv. Kommer ihåg en skamkänsla i samband med händelserna. Någonting kändes fel.Alltid haft en konstigt extra stark empati för folk som blivit utsatta för sexuella övergrepp. Har problem i relationer, haft sex vid två tillfällen och inte alls tyckt om det. Orkar inte ha några relationer som skapar ångest. Skäms över mycket småsaker i vardagen. Har få minnen från min barndom så tror att sexuella utnyttjandet kan ha varit mer omfattande än de minnen jag har. Reaktionen på personen i fråga blev väldigt starkt när jag nämnde en detalj, det om pudrandet på rumpan. Vilken är din uppfattning om det jag berättar? Verkar det som att något konstigt har förekommit? Finns det någon metod för att komma ihåg mer? Vad kan dett ge för konsekvenser för en ung man? Kan jag dra det hela ur proportion, och att det egentligen bara har varit ett sätt att visa omtanke?
Kille, 19
Hejsan
Det är svårt att säga säkert om du utsatts för något sexuellt övergrepp. Det finns så många ingångar i dina tankar och funderingar om det som hänt för länge sedan. Men EN sak är säker: Att det du känner det är sanning! Alltså att dina känslor är äkta och äkta känslor måste man ta på allvar.
Eftersom dessa tankar och frågor antagligen kommer att följa med dig i vardagen och i relationer som uppstår bör du få hjälp att sortera dem och eventuellt lägga dem åt sidan eller bearbeta dem. Det finns olika metoder att 'locka fram' händelser och minnen, men det måste en bra samtalsterapeut bedöma och välja.
Mitt förslag är alltså att du kontaktar en legitimerad psykolog och bokar samtal. Du kan hitta alternativ om du googlar på psykolog och ortsnamnet där du bor.
Ett annat sätt är att gå via din vårdcentral. De flesta har kuratorer knutna till sin verksamhet och där kan man avgöra vilken behandlingsform som är lämpligast. Du kan alltså remitteras dit om man bedömer att dina problem är av det slaget. Genom remiss blir behandlingen också billigare.
Dra inte ut på tiden med detta. Du kommer antagligen inte att bli fri från dina tankar och känslor om du inte får hjälp att gå till botten med dem.
Hälsningar
Ruben
Vissa av svaren på Ungdomar.se är inte dagsfärska. Exempelvis så förbättras ständigt läke- och preventivmedel, så de svar vi har kan till viss del vara inaktuella. Stäm alltid av med din ungdomsmottagning, apotek eller sjukvårdspersonal. Upptäcker du felaktig information blir vi jätteglada om du rapporterar detta till oss så att vi omgående kan lägga in korrekta uppgifter.
Ställ en egen fråga till mig