Frågor och svar om Ätstörningar

23 Aug 2012, 21:00 98
Annat, 0 år
Question


Hej jag är sjutton år snart arton och tror jag har problem med min vikt/kropp, är ganska säker att jag har problem med maten.
Förut brukade jag vara den tjejen som åt mycket och väldigt ofta. Portionerna brukade vara lika stora som hockeykillarna i skolan.
I nian åt jag mycket och tränade inget förutom idrotts lektionerna. Då var jag 155 cm och vägde 55kg.(i början av hösttermin)
I slutet av terminen, utan att min vardag direkt hade ändrats, vägde jag helt plötsligt xx kg.
Den vikten har ungefär hållit i sig Under gymnasiet fast gått lite upp och lite ner.
Någon gång förra året började maten bli ett problem och sedan dess äter jag för det mesta xxxx mål per dag i snitt.
Det jag har varit mest bekymrad över var att sommaren, hösten och vintern 2011 var att jag blev mindre utseendemässigt till exempel smalare ben, mindre bröst, benigare men under den här tiden stod vikten ganska stilla.
Jag har pratat med en av skolsköterskorna på skolan men hon utredde det mer som stressmage eller något annat fysisk. Men i våras pratade jag med den andra skolsköterskan och sa att jag tro jag kan ha en ätstörning och det kändes som att han tog mig mer seriös.

Grejen är att ena stunden tänker att jag vill gå upp i vikt för att få mer former men nästa stund kan jag tänka att min kropp och för stor på vissa ställen. Precis som att jag kan vara sugen på mat en hel dag utan att egentligen bli hungrig och när jag väl äter känns det inte som att det är vad jag hade tänkt mig och blir bara mätt å illamående då.

Dessutom för cirka ett år sedan när jag blev mindre utan att gå ner i vikt mådde jag jätte dålig och min mamma sa ofta under den tiden att jag hade blivit vackrare. Medan andra var oroliga för mig. Och nu så ha mamma sagt till mig att hon är orolig att jag ska gå upp massa i vikt.

Snälla hjälp

Svar
Catherine Koff
Anorexi/Bulimi-kontakt

Hej!

Det var jättebra att du pratade med skolsköterskan om detta. Det var verkligen ansvarsfull och stort att du har sådan styrka att kunna säga som det är och be om hjälp. Du ska givetvis ta hjälp för det här. Om det är så som du beskriver att man inte vill äta, undviker att äta och mår dåligt när man gör det så har man en ätstörning. Om du inte redan fått hjälp av skolsköterskan att komma vidare så be om det. Tex att du får en remiss till en ätstörningsenhet eller till Bup. Det är så viktigt att du får hjälp med detta.
Det är oerhört sorgligt att din mamma har sagt så här till dig. Jag tror att du känner själv att det var fel av henne? Att det verkligen gjorde ont att höra och givetvis varit en av många bidragande orsaker till att det blivit så här även. Berätta det för henne. Berätta att det inte var okej och hur det får dig att känna dig. Allra helst med tanke på hur du mår och ser på din kropp.

Du är värdefull till 1000 hjärtat. Ta hjälp så att du får komma på fötter igen och får njuta av livet!

Stor varm kram, Catherine

Vissa av svaren på Ungdomar.se är inte dagsfärska. Exempelvis så förbättras ständigt läke- och preventivmedel, så de svar vi har kan till viss del vara inaktuella. Stäm alltid av med din ungdomsmottagning, apotek eller sjukvårdspersonal. Upptäcker du felaktig information blir vi jätteglada om du rapporterar detta till oss så att vi omgående kan lägga in korrekta uppgifter.

Visa mina övriga svar