Frågor och svar om Ätstörningar

3 Jan 2013, 17:00 143
Annat, 0 år
Question


Hej, jag har skrivit till dej innan. Hade mkt problem med att min skolsköterska på min förra skola fick mej att tappa förtroendet för vuxna när hon hotade att säga till mina föräldrar.

Nu har det gått ett väldigt bra tag sen dess och jag pratar inte med någon alls om det och jag har gått ner i vikt.
Det går inte en timme utan att jag tänker på att jag sitter ner så att jag kanske ser tjock ut, att jag får ångest att jag har suttit så stilla under dagen i skolan osv.
Jag ser mej alltid som en tjock tjej medans alla påpekar att jag är för smal.

Jag är 173-4 lång och väger 58 kg. Jag själv tycker det är för mycket och vill helst ligga på 50 högst..

Jag kan berätta hur en dag ser ut.
Min pappa och hans fru är väldigt strikta med att jag får i mej allA måltid eftersom dom börjat få stora aningar om att något är fel och frågat mej frågor osv men jag bara nekat det.
Jag går upp klockan 6 då ingen är vaken, går upp i köket där jag gör en macka och lämnar sedan kvar smörkniven och osthyveln på bordet så att när dom vaknar sen ser att jag varit uppe redan. Sen tar jag med mej en plastpåse ner som jag lägger mackan i, lägger påsen i väskan och slänger den sen i sopkorg på vägen till skolan.
Så är det avrje morgon och låter säkert jättesjukt, men som jag tänker eftersom jag inte är hungrig så är det onödiga kalorier att stoppa i sej.
På lunchen äter jag INGA kolhydrater överhuvudtaget och inga feta såser, så ber om bara "köttet" så att säga.
Sen blir det ju då middag på kvällen där jag får ångest eftersom det ligger kolhydrater på tallriken som jag gärna vill undvika men inte kan eftersom mina föräldrar är där.
Så jag har två mål om dagen som högst och så lever jag.

Jag vet inte hur detta låter men från andras syner har dom tyckt detta är riktigt sjukt beteende och sagt åt mej. Jag vet bara inte riktigt hur jag ska göra och vad som är rätt och fel.
Väger jag för mycket? Kan jag fortsätta leva som jag gör? Kram

Svar
Catherine Koff
Anorexi/Bulimi-kontakt

Hej tjejen!

Det är du som bestämmer i ditt liv och frågan är om det är så här du vill ha det? Jag tycker att du är värd så oerhört mycket mer än det här. Därför hoppas jag att du tar modet till dig och försöker söka hjälp igen trots att det inte kändes bra förra gången.
Läs gärna på abkontakt.se om den hjälp som finns och ta modet till dig och sök hjälp. Det går att bli helt frisk ifrån det här, glöm inte det.

Stor varm styrkekram, Catherine

Vissa av svaren på Ungdomar.se är inte dagsfärska. Exempelvis så förbättras ständigt läke- och preventivmedel, så de svar vi har kan till viss del vara inaktuella. Stäm alltid av med din ungdomsmottagning, apotek eller sjukvårdspersonal. Upptäcker du felaktig information blir vi jätteglada om du rapporterar detta till oss så att vi omgående kan lägga in korrekta uppgifter.

Visa mina övriga svar