Hej! Jag är en fjortonårig (snart femtonårig) tjej som funderar på om jag kanske har någon diagnos. Bipolär, ADHD och depression är vad jag har i åtanke, men jag har ingen aning då jag inte är någon psykolog utan enbart frågat runt lite och kollat upp saker och ting på internet. Därför vänder jag mig hit, för att se om du vet ifall det är något fel på mig och i så fall vad. 1. Rastlöshet Jag måste alltid hålla på med någonting. Det kan vara vad som helst; trumma på något, knäcka fingrarna, skaka benen, gnissla med tänderna etc. Om jag inte gör något sticker det i huden och det känns som om jag kommer spricka. 2. Ofokuserad Jag har väldigt svårt för att fokusera mig i mer än typ tio sekunder. Jag glider iväg på andra tankar och är bara helt borta, HELA TIDEN. Det är jättejobbigt i skolan exempelvis då jag aldrig riktigt får något gjort. 3. Matperioder Jag äter i perioder, d.v.s. jag äter mycket i kanske en vecka och sedan äter jag lite i någon vecka. Det är inte för att jag vill gå ner i vikt eller så, utan jag är bara antingen väldigt hungrig eller inte hungrig överhuvudtaget. Under de veckorna då jag äter mycket så äter jag verkligen hela tiden, typ fem måltider om dagen + en massa sötsaker. När jag äter mindre kan jag gå upp till två eller tre dagar utan att äta någonting, enbart för att jag inte känner för det. 4. Sovperioder Jag har inte kunna koppla ihop matperioderna med sovperioderna, men hur eller hur så sover jag väldigt mycket i någon vecka och sedan väldigt lite i någon vecka. Det skiljer sig enormt mycket mellan de här veckorna; vi snackar runt 2-4 timmar då jag sover lite och upp till 16 timmar om jag sover mycket – per dygn. 5. Självskadebeteende Jag skär mig själv, slår mig själv och bränner mig själv med cigaretter. Detta har jag hållit på med i ungefär ett och ett halvt år. Sedan vet jag inte riktigt om det klassas som självskadebeteende, men jag gör det för att skada mig själv; jag blottar mig själv på internet i diverse olika sammanhang. Tycker det är väldigt obehagligt men känner liksom att jag förtjänar det, och därför gör jag det. Detta har jag hållit på med i kanske två-tre år. 6. Ledsen Jag känner mig väldigt typ tom och svart inuti, men det är inget som går i perioder utan det är så mest hela tiden. Ibland kan jag dock känna mig glad "på utsidan", typ. Det är som om jag är gjord av flera lager och allra längst in finns en kärna. Kärnan är ledsen, tom och svart hela tiden och detsamma gäller de inre lagren. De yttersta lagren däremot kan ibland vara glada, men det känns alltid lite tomt och svart längst inuti. 7. Självmordstankar Jag har ofta tankar på att ta livet av mig. Ser liksom ingen riktig framtid, skiter i skolan eftersom att jag ändå aldrig kommer komma ut i arbetslivet. Vid den tidpunkten skulle jag tro att jag redan är död. Pallar liksom inte riktigt så mycket mer. 8. Osäker Jag har väldigt svårt för att komma i kontakt med andra runtomkring mig. Tycker inte alls om att prata, speciellt inte med vuxna. Det skrämmer mig och jag tycker att det är väldigt obehagligt om jag inte har känt personen ifråga i kanske tre år. Om det är en vuxen krävs det längre tid för att jag ska kunna prata lätt. Det har dock inte alltid varit såhär. När jag var yngre var jag väldigt social och självsäker, pratade med allt och alla och var väldigt naiv. Nu är jag nästan paranoid. Övergången var nog i sexan någon gång, alltså för ungefär två/tre år sedan. 9. Kroppskontakt Jag ogillar att sitta för nära andra människor eller att de tar i mig. Det är obehagligt och det bara rycker i hela kroppen. Såhär har det inte heller alltid varit, utan det kom ungefär samtidigt som osäkerheten. 10. Våldtagen När jag var tolv blev jag våldtagen och när jag var fjorton (ungefär åtta månader sedan) blev jag tvingad till att runka av en två år äldre kille. Vet inte riktigt om det har något med saken att göra, men har läst att övergrepp kan utveckla bipolär så jag tar med det här. Kan du säga om det är något fel på mig efter att ha läst dessa tio punkter? Jag funderar på att gå till en psykolog eller liknande, men jag vill kolla här först, se ifall det är värt det. Har som sagt var väldigt svårt för att prata med vuxna och att lita på någon vuxen är väldigt svårt, så jag vet inte ens om det kommer gå. Tacksam för svar!

---

SVAR

Hej!

Du har många problem som du behöver ta tag i och detta är verkligen inte rätt väg till att få en diagnos på. Det krävs utredningar och undersökningar mer ingående för att ställa en diagnos, det kan man inte via att ha läst dessa symtom du har. Men ja, det kan vara någon diagnos eller att det är en depression. Dina problem är lika allvarliga även fast du inte skulle ha en diagnos. Jag tycker absolut du ska uppsöka psykolog/kurator och även en läkare för att kunna ta reda på lite mer. Man behöver även få veta lite mer om din uppväxt för att kunna se vad som orsakat ditt mående och ditt nuvarande beteende.

Men dessa diagnoser liknar dina symtom, Asperger, adhd och depression. Men som sagt var, jag varken kan eller vill säga att du har något av det. Bipolär krävs att du även har många bra/lyckliga dagar för att sedan vara nere på botten i mörkret snabbt, det går alltså i enorma vågor upp o ner. Asperger har man svårt med kroppskontakt, svårt att förstå sig på andras känslor.

Man kan inte själv ge en diagnos på sig, det krävs läkare för sådant. Men du har rätt att må bra, du har rätt att få hjälp o stöd samt du har rätt att bli bemött med respekt. Så sök hjälp snarast så det inte går för lång tid.