Kom igen!

Anorexi, bulimi och hetsätning

Mat ska ge oss näring, energi och njutning. Ändå är det många som känner ångest kring mat och exempelvis måste kontrollera vad de stoppar i sig. Är det så för dig är det viktigt att du pratar med någon!

Att vi funderar över mat, vikt, träning och utseende är väldigt vanligt (med tanke på hur mycket det snackas om de där grejerna i media så är det ju faktiskt nästan oundvikligt). Men om den typen av funderingar tar över och börjar styra ditt liv – då är risken stor att du drabbats av någon form av ätstörning. En ätstörning är något mycket allvarligare.

Det finns flera olika typer av ätstörningar och de vanligaste är anorexi (självsvält), bulimi (hetsätning följt av exempelvis kräkningar för att göra sig av med maten) och hetsätningsstörning. Men många har en kombination eller olika varianter av dessa tre.

Ata Ghaderi är professor i klinisk psykologi vid Uppsala universitet och en av Sveriges mest framstående forskare inom just ätstörningar. Han berättar att det är en kombo av flera grejer som gör att vissa av oss utvecklar en ätstörning.
– När det gäller anorexi så har våra gener stor betydelse. Men du får inte automatiskt anorexi bara för att du har folk i din släkt som har eller har haft anorexi, utan det krävs andra faktorer för att sjukdomen ska utvecklas.

Dessa faktorer kan vara skeva skönhetsideal, låg självkänsla, ångest, perfektionism och stressorer som exempelvis trauman elller tidig pubertet samt väldigt hård bantning.

Om jag har en negativ kroppsuppfattning, kan jag komma bort från den?

– Det viktigaste är att fokusera på att leva ett liv som du tycker är ett värdefullt liv, säger Ata Ghaderi. Skifta fokus från kroppen till livet, du blir nöjd med kroppen när du blir nöjd med livet. Det är inte så lätt att förändra våra kroppar. Och om du ändå envisas med det får det ofta stora konsekvenser.


VISSTE DU ATT?
Det forskas väldigt mycket om ätstörningar. Varför de börjar, vad som händer i kroppen, vad det beror på och hur vi kan förhindra att ätstörningar uppstår. Något som har fått mycket uppmärksamhet den senaste tiden är studier där forskarna tittar på hjärnans funktioner, hur det ser ut i hjärnan hos någon som har problem med ätstörningar. Förhoppningsvis kan detta leda till både bättre vård och förebyggande arbete!


Det går att bli frisk!

De allra flesta som lider av en ätstörning kan bli helt friska. Ata Ghaderi berättar att ätstörningar inte betraktas som ett missbruk, så det är inte alls som med droger eller alkohol – att du alltid bär med dig ditt beroende.
– Vid bulimi och hetsätningsstörning är KBT (Kognitiv beteendeterapi) den första behandlingsmetoden vi brukar börjar med, säger Ata Ghaderi. Det innebär att du får lära dig att ändra dina tankar och beteenden. Vid anorexi har beteendeinriktad familjeterapi visat sig vara väldigt bra. Du går dit tillsammans med en anhörig, eller så träffar du och dina anhöriga terapeuten var och en för sig.

Många med anorexi eller bulimi är oroliga för att be om hjälp eftersom att de är rädda för att gå upp hejdlöst i vikt och förlora kontrollen. Men det är enligt Ata Ghaderi inget du behöver oroa dig för:
– Behandlingen går ut på att lära sig att äta flera gånger om dagen, äta regelbundet, att väga sig och se hur det påverkar kroppen. De som har bulimi är ofta redan normalviktiga och går inte upp i vikt av att gå i behandling. Har du anorexia kommer du att märka att du långsamt går upp i vikt och mår bättre. Så ta hjälp ändå. Möt din rädsla och märk att det du tror ska hända inte händer!


VISSTE DU ATT?  
Det är svårt att veta hur vanligt det är med bulimi. Ofta är det så mycket skam inblandat i sjukdomen och i genomsnitt tar det åtta år för en bulimipatient att söka hjälp! Men det finns effektiva behandlingar som gör att du kan tillfriskna på bara några månader, så var inte rädd för att söka hjälp. Det är du värd!


I början kan det vara väldigt svårt att se att någon lider av en ätstörning, då sjukdomen framförallt sitter i huvudet. Men tidiga varningstecken kan vara att börja äta väldigt lite, motionera för mycket, börja laga mat och baka en massa, bli alltmer upptagen av tankar på ätande, stanna i växten, bli irriterad, håglös och okoncentrerad.

Hur kan vi hjälpa en kompis som har problem med maten?
– Stötta din vän i att äta, att söka hjälp och i att engagera sig i andra saker. Du kan hjälpa personen mycket genom att minska den sociala isoleringen, säger Ata Ghaderi.

Atas viktigaste råd när det kommer till ätstörningar är att det är VÄLDIGT viktigt att söka hjälp – ju tidigare du söker hjälp desto bättre.
– Vänd dig till Bup eller din vårdcentral. Skolkuratorn, skolsköterskan eller ungdomsmottagningen kan förstås också vara en bra början. Men om du känner att du inte tas på allvar, så gå vidare. Du är värd att få hjälp och du behöver INTE se ut på ett visst sätt eller ha en viss vikt för att ha rätt till hjälp!


HÄR KAN DU FÅ STÖD
•  Ungdomsmottagningen – umo.se
•  Frisk&Fri – Riksföreningen mot ätstörningar - friskfri.se 
•  Kunskapscentrum för ätstörningar – 
atstorning.se


BOKTIPS!
Att övervinna hetsätning – Christopher Fairburn (översatt av Ata Ghaderi och Berit Scott)
Lev med din kropp – om acceptans och självkänsla” – Ata Ghaderi. Självhjälpsbok som innehåller flera frågeformulär, du får en bild av hur du känner och gör, full med tips på hur du kan ändra ditt sätt att se på saker och ting. Boken kan vara en ögonöppnare för dig som tycker att tankar på ditt utseende börjar ta för stor plats.
Som Zlatan fast bättre – Nicklas Christoffer. En bok om en fotbollskille som tränar hårt och utvecklar ätstörningar.


LÄS MER!
● Vill du veta mer om ätstörningar? Då kan du  klicka dig in på Sjukvårdsupplysningen 1177! 1177.se är en sajt av Sveriges landsting och regioner och all info är faktagranskad av experter.


Det finns inga kommentarer... än.

Skriv kommentar

Din kommentar måste godkännas innan den visas på sidan!