Kom igen!

Somliga går med trasiga skor

Sverige är ett av världens rikaste länder. Det borde ju innebära att inga barn behöver växa upp i fattigdom här. Eller ...?

“Vad fick du i julklapp?” och “Vad gjorde du på sommarlovet?”

Två frågor som du säkert brukar få när du kommer tillbaka till skolan igen efter ledigheten. Gör frågorna dig glad eller framkallar de skam och andra jobbiga känslor? Svarar du ärligt eller känner du att du måste ljuga?

Även om Sverige är ett av världens rikaste länder finns det ändå barn och ungdomar som lever i fattigdom här. Det är väldigt svårt att säga exakt hur många. Det beror på att det är väldigt omtvistat vilka vi ska räkna som fattiga och inte. Inom forskningen brukar det i alla fall sägas att det rör sig om omkring 11-12 procent – alltså ungefär var tionde barn!

Förr i tiden var det ganska vanligt att inte ha pengar i Sverige och det sågs inte som särskilt konstigt om människor hade det dåligt ställt. De senaste årtiondena har kraven däremot ökat rejält på att vi ska ha nya trendiga märkeskläder, dyra teknikprylar och åka på utlandssemester varje år för att inte behöva räknas som annorlunda. Det är tokigt på många sätt, och tyvärr något som ofta leder till utanförskap och mobbning.

Fattigdom och skam

Det finns konstigt nog väldigt lite forskning på fattigdom ur barns egna perspektiv, men en av dem som forskat om barn och unga som lever i familjer som har ont om pengar är Elisabet Näsman. Hon är professor i sociologi vid Uppsala universitet och berättar att det är vanligt att barn som växer upp i fattiga familjer är ensamma och inte har så många kompisar.

De barn och ungdomar som Elisabet och hennes kollegor har intervjuat upplever det som väldigt skämmigt att vara fattig och försöker på olika sätt att dölja det för andra i samma ålder.
– Att säga nej till att följa med på saker kan uppfattas som att de vill vara ensamma, när det i själva verket kan handla om att de inte har råd. Det finns en föreställning om att ensamheten är något som vissa själva har valt, men det är klart att de inte vill vara ensamma, det är väldigt få människor som vill det.

Du är inte ensam!

Om du känner att du måste ljuga när dina klasskompisar frågar dig om vad du har gjort på sommarlovet är det viktigt att veta att du inte är ensam i det här. Många andra barn och ungdomar delar problemet och ingenting är fel på dig utan det är omständigheterna och samhället som är problemet!

Ibland kan det kanske vara bra att faktiskt säga som det är, att du eller dina föräldrar inte har råd, istället för att dölja sanningen. Det kan leda till ännu mer skam och känsla av att vara utanför. Förhoppningsvis får dina kompisar också större förståelse.

Tycker du att det är alldeles för jobbigt att säga som det är till dina klasskompisar kan det vara bra att prata med skolsköterskan, kuratorn eller någon annan som du känner förtroende för – de kan hjälpa till att uppmärksamma problemet generellt i skolan och att skapa en bättre miljö där alla kan delta.
– Jag vill också rekommendera Majblomman – en fantastisk organisation som kan hjälpa till med ekonomiskt stöd och hjälp i familjer som har ont om pengar, säger Elisabet Näsman.

Har du någon i din klass som du vet inte har så mycket pengar är det bra om du försöker ta kontakt med hen och föreslå att ni kan hitta på saker tillsammans som inte kostar pengar!

VISSTE DU ATT?
Ifall du behöver prata med någon om dina tankar och känslor och ringer till eller chattar med BRIS – så hjälper det! Forskning från Linköpings universitet visar att barnen mår bättre direkt efter kontakten med BRIS, och tio dagar senare mådde de fortfarande bättre än de gjorde innan.

Vill du också prata med någon? Ring BRIS på 116 111 eller  chatta med dem här.

“Ta dig i kragen!”

Att fattiga gillar att leva på bidrag och att de själva har valt sin situation är kanske åsikter som du har stött på någon gång. Fattiga delas ofta upp i två grupper: De som förtjänar samhällets stöd, till exempel gamla och sjuka, och så de som “inte har något att skylla på”.

– Mot den senare gruppen är attityden ofta “Ta dig i kragen!” vilket färgar av sig i samhället, både i lagar och i medier och i människors attityder, säger Elisabet Näsman. Många ifrågasätter om och i så fall varför människor är fattiga och för dem som faktiskt är fattiga kan det leda till att de skäms och döljer det för att slippa den här typen av kritik.

Att folk har de här åsikterna förklarar Elisabet med att det finns mycket okunskap i samhället. Många inbillar sig att det svenska välfärdssystemet fungerar jättebra och tror inte på att det faktiskt finns fattiga människor.
– De förstår inte att det kan vara tomt i både kyl och plånbok sista veckan innan barnbidraget kommer. Och om vi är så okunniga och inte förstår att det verkligen kan vara så svårt för vissa, då är det lätt att vi istället tänker att de är slarviga, lata, konstiga eller inte bryr sig om sina barn. Men så behöver det inte alls vara!

Det kan ju faktiskt finnas massvis med andra anledningar till att folk inte har pengar! Det kan exempelvis handla om tillfälliga problem, som skilsmässa, att man blivit av med jobbet, bostaden, fått en psykisk sjukdom eller råkat ut för andra problem eller olyckor som gör att man mår dåligt och tappar kontrollen över sitt liv och ekonomin.

VISSTE DU ATT?
Det finns en tro om att barn som växer upp i en familj där föräldrarna går på bidrag också kommer att gå på bidrag senare i livet. Men svenska forskare har inte kunna se något sådant socialt arv. Visst finns det de som själva går på bidrag senare i livet, men många blir också tvärt om bli väldigt motiverad att jobba hårt i skolan för att för att inte själva riskera att hamna i samma situation som vuxen!


Det finns inga kommentarer... än.

Skriv kommentar

Din kommentar måste godkännas innan den visas på sidan!