Kom igen!

Tjejerna mot killarna!

Vad är det som gör en man till en man och en kvinna till en kvinna? Genusdebatten snurrar för fullt och det är inte konstigt att vissa av oss blir förvirrade, eller rentav mår dåligt, och känner att vi inte passar in i samhällets alla normer.

Du har säkert hört talas om genusdebatten som har rasat de senaste åren. Frågor som ifall det är okej att tjejer har hår under armarna, eller om killar verkligen kan gråta offentligt, har diskuterats både högljutt och hätskt. Men det kan vara svårt att hänga med i vad som egentligen menas med genus – så låt oss reda ut det en gång för alla!

Genus är en social konstruktion

Genus är en persons sociala kön, alltså det kön vi identifierar oss som. Det har inget som helst med vårt biologiska kön att göra – om vi har en penis eller en vagina – utan är helt enkelt något som formas utifrån samhället och kulturen vi lever i.

Du kanske tror att våra könsroller, det manliga och det kvinnliga, kommer ur biologin och helt enkelt är förutbestämt? Men då har du fel! Vad som ses som en “riktig” kvinna och en “riktig” man har nämligen förändrats väldigt mycket genom historien och ser dessutom olika ut i olika kulturer. På 1700-talet kunde exempelvis män sminka sig, gråta offentligt, klä sig i färgsprakande kläder fulla med krusiduller, och ändå uppfattas som väldigt manliga!

Fanny Ambjörnsson är socialantropolog och har skrivit flera böcker om genus, feminism och queer-teori. Hon säger att det finns en allmän uppfattning om att det är just under barn- och ungdomsåren som vi experimenterar och provar oss fram, och att vi sedan är färdiga när vi är runt 20. Men så det inte alls, säger Fanny Ambjörnsson:
– Det är något som pågår hela tiden, även när vi är vuxna, och kan ske mer eller mindre intensivt i olika perioder i livet. Genus formas i relationen till andra människor, via medier, i det dagliga livet, på arbetsplatser, i skolan, på stan…

VISSTE DU ATT?
2011 släppte Fanny Ambjörnsson boken Rosa - den farliga färgen, som handlar om hur färgen rosa innehåller budskap om vårt samhälles värderingar kring bland annat genus och sexualitet.

I sin forskning har Fanny kommit fram till att rosa gör något med sin omgivning som exempelvis grönt, blått eller gult, inte gör. Några av de hon intervjuade, liksom den forskning hon tittat på, kopplar följande ord till färgen rosa: överdriven, vulgär, smaklös, billig, kvinnlig, romantisk och gullig.

Fanny Ambjörnsson säger att det idag finns en så tydlig norm, och att hela vårt samhälle är uppbyggt på idéen att det finns två separata kön som i längden ska smälta samman till parbildning och barn, en norm som gör att vi inte tänker kritiskt.
– Här i Sverige uppfattar vi oss som väldigt jämställda men faktum är att vi hela tiden upprätthåller gränser mellan könen. Ett tydligt bevis på det var hårdiskussionen i samband med Melodifestivalen för något år sedan. Den resulterade i hatfulla kommentarer och jätteexplosion på sociala medier. Bara för att en kvinna visade en hårig armhåla.

I en studie bland gymnasietjejer frågade Fanny tre tjejer vad som är kvinnligt och okvinnligt. De svarade bland annat så här:

“Man ska vara lite fin. Inte rapa. Man ska bry sig om sitt yttre, det är typiskt kvinnligt. […] När man känner sig fräsch, när man är sminkad och så, går i kjol, då känner man sig kvinnlig. När man är orakad och ofräsch är man inte speciellt kvinnlig. Söndagar är en okvinnlig dag! Man duschar inte, håret hänger, man rakar inte benen, man går i fula kläder. Det är lite jobbigt att vara kvinnlig hela tiden, man har faktiskt inte alltid lust. Man orkar liksom inte alltid. Ibland vill man få lugn.”

Vad är det egentligen som är konstigt med en tjej som är osminkad och har hår under armarna? Eller med en man som gråter? Det är ju helt naturligt att det växer hår i armhålan och att det kommer tårar när vi är ledsna! Enligt Fanny Ambjörnsson handlar det om att heterosexualiteten blir ifrågasatt, att vi inte längre vet skillnaden mellan könen, och det är något många är väldigt rädda för.
– Då vet vi plötsligt inte vem vi ska bli kära i och hur vi ska bete oss, säger Fanny.

Ändå ligger Sverige ljusår före alla andra länder när det kommer till genus och jämställdhet, och vi räknas dessutom som världens mest HBT-vänliga land ...
– Sverige ligger väldigt långt fram när det gäller rättigheter, och även attityder. Men det finns en fara i att säga att någon ligger före och någon ligger efter. Som om det är en naturlig utveckling och att det automatiskt kommer gå åt det här hållet. Egentligen går utvecklingen åt en massa olika håll, det behöver inte alls bli mer hbt-vänligt i ett land för att det blir det i ett annat. Det här sker inte automatiskt utan kampen måste föras!

VISSTE DU ATT?
I dag blir vi medvetna om vår kropp och vårt utseende i väldigt ung ålder. Forskning visar att vi redan i 3-4-årsåldern börjar leta efter kvinnliga och manliga förebilder, och en studie från Australien visade att barn som går i förskolan, och som bara är 4-5 år gamla, vet att kvinnor “måste” tänka på vikten och att män “ska” ha muskler.


Det finns inga kommentarer... än.

Skriv kommentar

Din kommentar måste godkännas innan den visas på sidan!