Magasinet

Ungdomar.se:s guide in i den akademiska världen

GUIDE  Vad är nollning, vad innebär akademisk kvart och hur går egentligen ett seminarium till? Ungdomar.se ger dig här en liten guide in i den akademiska världen så att du är förberedd när det väl blir dags att kliva in genom högskolans traditionstyngda portar.

Akademisk kvart
Liksom många andra högskolepåfund är den akademiska kvarten en gäspig kvarleva från tiden då folk strosade omkring i särkar och inte hade någon smartphone med påminnelsefunktion. Innan det bärbara uret uppfanns gick lärare och studenter helt enkelt efter kyrkklockornas slag och det ansågs ta ungefär en kvart att traska bort till föreläsningssalen. Står det klockan 9 i schemat betyder det alltså att du egentligen inte börjar förrän 09:15 och kan därmed snooza lite extra!


Sittning
En sittning är en av de bästa sakerna med studentlivet. Det är en middag med dina kära vänner med massor av spex och underhållning. Det finns olika typer av sittningar, dock kan man dela i dem i två grupper: Fulsittningar och finsittningar.

På en fulsittning är det valfri klädsel. En nerspydd overall, jeans eller dykardräkt. Lokalen är sunkigare än McDonalds en lördagskväll. Papptallrikar, ölburkar och kanske gårdagens tidning utgör dukningen. Maten är riktig vardagsmat och ofta kan du laga godare i ditt eget pentry. Potatismos, korv med bröd eller kålsoppa. Den viktigaste skillnaden är dock hur du för dig. Skrik, ställ dig på stolen och dunka i bordet tills händerna domnar.

Finsittningen är raka motsatsen. Aftonklänning som går över knäna för damer och kavaj för herrar. Det dukas med ljus, fint porslin och givetvis serveras det en trerättersmiddag. Slutligen får du inte springa på toaletten när du vill, skåla med fel hand eller prata om pengar, sex eller politik.

Dugga
Kort sagt kan man säga att en dugga är ett slags lightversion av en tenta. Jag hade gärna satt punkt där, men som med så mycket annat här i livet är det ju inte riktigt så enkelt. Begreppet skiljer sig från skola till skola - på en kan det vara ett muntligt förhör, medan det på en annan kan likna salsproven man gjorde i gymnasiet.

En gemensam nämnare brukar dock vara att man samlar på sig poängen man får på duggorna och tar med sig dem till den slutliga tentan. Fler prov? Vad ska det vara bra för då? Jo det finns faktiskt fördelar med duggan, bland annat att man sprider ut plågorna lite så att man slipper skjuta upp allt pluggande till veckan innan sluttentamen.

Högskolepoäng
Glöm allt vad du lärde dig om skolpoäng på gymnasiet. Glöm att en kurs brukar vara 100 poäng och tänk att en termin snarare är 30 poäng. Ja, 30. Trettio. I övrigt är poängsystemet sig rätt likt från gymnasiet, förutom att du nu kan få poäng redan innan en kurs är slut, något eller några poäng efter en labb eller uppsats till exempel. Men om du inte tar så många som du borde kommer CSN och bråkar med dig, nyper dig i örat eller ger dig en lätt käftsmäll.


Seminarium
Mycket på din högskoleutbildning är frivilligt. Du behöver exempelvis inte gå på föreläsningarna om du inte vill. Ett seminarium, däremot, är en obligatorisk och examinerande del av din utbildning som du måste närvara på om du vill ha ut dina högskolepoäng och fortsätta få nudelpengar från CSN. På seminariet sitter du ner i grupp tillsammans med din professor och studiekamrater och diskuterar något specifikt vetenskapligt ämne eller frågeställning. Det är viktigt att du är delaktig i diskussionen så att du visar att du läst böckerna och inte ägnat studietimmarna åt att dricka rödvin och slösurfa på Facebook.

Hemtenta/salstenta
Ett universitetsord för prov. Fast istället för ett kapitel i en bok behöver man läsa och ta till sig tre-fyra böcker. I en salstenta har du oftast fyra timmar på dig att svara på ett par frågor och får du hemtenta svarar du på frågorna hemma under ett par dagar. Då kräver frågorna ett lite mer avancerade svar eftersom du då får ta hjälp av böcker och artiklar. Inför en tenta fylls skolbiblioteket från tidig morgon till sen kväll med stressade, nervösa, kaffedrickande men också peppade studenter. Och hur jobbigt det än är innan så är känslan av frihet när du lämnat in sin tenta helt oslagbar och du svävar på moln.

Nollning
När du börjar läsa en högskoleutbildning räknas du de första veckorna inte som en elev ännu. Du har inte börjat i ettan. Du är en nolla. Därav nollning.

Under nollningen byggs gemenskapen upp mellan dig och dina klasskamrater och du blir också tilldelad faddrar som ska hjälpa dig med alla frågor gällande ditt nya liv. Nollningen består av olika lekar, tävlingar och fester, som slutligen sammanfogar er till en trygg grupp av goda vänner.


Essä
En essä är, för att saxa direkt från studentens gode vän Nationalencyklopedin, en ”uppsats eller artikel där en författare diskuterar ett ämne på ett personligt sätt och gärna med ett elegant språk.” Gärna med ett ELEGANT språk, alltså. Och vad i hela fridens namn menas med ett elegant språk då? För att återigen saxa direkt från NE: ”ett fint och smakfullt utseende”.

I en essä får du med andra ord utrymme att vräka ur dig dina egna åsikter och experimentera med ditt personliga språk, och är alltså inte lika bunden till den strikta (läs: torra och tråkiga) akademiska uppsatsstrukturen.

Studentkår
Studentkåren är en organisation för studenterna inom ett visst universitet eller högskola. Fram till 2010 var medlemskap obligatoriskt men idag är det frivilligt och brukar kosta någon hundralapp för en termin. Studentkåren anordnar fester, föreläsningar och introduktionsveckor. Men de jobbar också mot lärare och rektorer för att förbättra undervisningen och det är ett sätt för studenterna att göra sig hörda. Inom de flesta studentkårer finns även en sektion för idrottsaktiviteter och de erbjuder ofta teater- och biobiljetter till reducerat pris.

Vi hoppas att du nu har lite större koll på den akademiska världen. Givetvis är den full av andra konstiga begrepp och termer som vi inte tagit upp. Men det är ju också lite av tjusningen att börja på högskolan, att inte riktigt veta vad för värld som väntar innanför portarna.

(Texten är skriven av André Vifot Haas, Erik Nahlén, Amy Karlsson, Sara Lundin och Marielle Hagblad.)

10 kommentarer

  1. Avatar
    Faktiskt så är inte akademiska kvarten så onödig som den verkar. Högskolor och universitet är oftast ganska stora och komplexa byggnader så det kan faktiskt ta 5-10 min att ta sig från en sal till en annan. För att schemaläggarna inte ska behöva ta hänsyn till detta så har man lagt till en akademisk kvart så att alla hinner. Även om salarna är nära varan så kan det ta 5-10 min att tömma den på 300 elever och in med 300 nya.
  2. Jag hade faktiskt aldrig hört talas om en "dugga" innan jag läste den här artikeln. Vet inte om det är mitt universitet som är missanpassat eller om jag helt enkelt alltid haft turen att få spara plågorna till en tenta vid kursens slut.
  3. Åtta. Det är så att inte alla kurser har dugga. Hittills av mitt snart fyra-terminiga liv på campus så har jag bara läst en kurs med duggor.

    Sen så akademisk kvart är inte alltid en kvart efter det står att lektionen börjar. Vissa universitet(Örebro som exempel) har räknat med denna akademiska kvart redan innan. Det står att lektionen börjar 10,15. Inte 10,00.
    Sen så har jag hört rykten om att akademisk halvtimme också finns. Kan någon bekrätfta? det ska vara på mycket sena lektioner(som läses kvällstid).

    Nollning - du är en nolla(och jag din idol), du har inga högskolepoäng än.
  4. Man kanske borde förtydliga att den akademiska kvarten bara gäller om det står "9" på schemat, och inte om det står "09:00". Dessutom är det inte särskilt många lärosäten som fortfarande har kvar den; mig veterligen är det bara Lund, Uppsala och Linköping som använder sig av den.
  5. Avatar
    Borgeus: Akademisk dubbelkvart gäller på kvällar och helger. Efter 18 tror jag det blir dubbelkvart som blir "standard"
  6. På matematiska instututionen på SU har vi INTE akademisk kvart, så man ser direkt vilka som vanligtvis pluggar på KTH, då dessa kommer inramlandes en kvart senare...
    (Vissa mattekurser på högre nivå är gemensamma med SU och KTH, och därav går su-studenter på kth och vice versa)
  7. Akademisk kvart kan vara det bästa som finns.

    Och Gentlernen: även på GU har vi akademisk kvart ^^
  8. Borgeus: Akademisk dubbelkvart gäller på kvällar och helger. Efter 18 tror jag det blir dubbelkvart som blir "standard"
    Tack för tipset.

    vissa högskolor har 09,15. och då är det medräknat med akademisk kvart.
  9. den akademiska kvarten tillkom då man behövde tid på sig för att ta sig från stan till föreläsningen när kyrk/-stadsklockorna slog heltimma. anledningen att det är dubbel kvart på kvällar och helger är för att man då även behövde hinna byta om till aftonklädsel.
  10. "bland annat att man sprider ut plågorna lite så att man slipper skjuta upp allt pluggande till veckan innan sluttentamen."

    Så på sluttentan blir vi inte examinerade på det som kommer på duggorna?

Skriv kommentar

Din kommentar måste godkännas innan den visas på sidan!