Magasinet

“Ätstörningar hos killar var inget det snackades om”

Intervju I nästan 20 år led Niclas Christoffer av både bulimi och anorexia utan att någon tog hans problem på allvar. “Ätstörningar drabbar ju bara tonårstjejer” fick han höra från flera olika håll, och i sjukvården möttes han mest av okunskap. Först 29 år gammal fick Niclas professionell hjälp för sin sjukdom.
Nu har han skrivit en bok för att uppmärksamma att även killar får ätstörningar – och för att visa alla drabbade att de inte är ensamma.

Plötsligt kände Niclas Christoffer sig alldeles svimfärdig. Han befann sig mitt på Oxford Street, Londons vidsträckta shoppinggata, när han på svaga ben tvingades stödja sig mot en husfasad. Då hade han inte ätit på nästan två dagar, samtidigt som han tränade extremt hårt.
Niclas var drygt 20 år och hela hans liv kretsade kring mat och träning. På ett nästintill maniskt vis kontrollerade han alla sina matintag. Varje morgon ställde han sig på vågen – och hade han gått ner några hekto var allt toppen. Hade han däremot gått upp ett halvt hekto kände han sig äcklig och straffade sig själv genom att inte äta och dricka något på hela dagen.
– Det sjuka var att när jag stod där på Oxford Street, vimmelkantig och med suddig blick, så tänkte jag inte ens tanken att det berodde på att jag ätit för lite. Det enda jag tänkte var att jag kanske hade fått cancer, berättar Niclas Christoffer.

Niclas Christoffers bok
Niclas Christoffers bok "Som Zlatan fast bättre" handlar om hur en ung fotbollkilles krav på sig själv leder till ätstörningar.
Idag är Niclas 37. Efter flera år av sjukvård och terapi är han nu redo att dela med sig av sin historia, och att uppmärksamma problemet med killar som har ätstörningar. Förra veckan släpptes hans debutroman “Som Zlatan fast bättre”, som delvis bygger på hans egna erfarenheter av matmissbruk.
– Jag har skrivit boken jag själv skulle ha velat läsa när jag var tonåring, säger Niclas Christoffer. Jag vill att alla som lider av ätstörningar ska slippa känna sig ensamma.
Är du frisk nu?
– Det är en väldigt bra fråga. Ja, jag skulle väl säga att jag är frisk. Men samtidigt måste jag vara försiktig om jag exempelvis är inne i en jobbig eller stressig period. Jag har fortfarande en svaghet för mat – men nu har jag i alla fall lärt mig knepen för hur jag ska handskas med det.

Men Niclas väg ut ur sjukdomen har varit extremt lång och kantig. Problemen började redan på mellanstadiet, och Niclas själv tror att hans brors död kan ha en del med saken att göra.
– När jag var sju år dog min storebror i en tågolycka. Det var många vuxna som hade svårt att titta mig i ögonen efter det, de visste inte hur de skulle handskas med ett barn som förlorat någon närstående. Så jag fick aldrig något direkt stöd utan fick bearbeta det mesta på egen hand.
Efter broderns död var Niclas ensamt barn i familjen och han kände ett starkt inre krav på att vara duktig och att lyckas. Och bara något år senare började hans relation till mat att bli konstig.
– Jag kände mig småtjock och ful i början av mellanstadiet. Men så gick jag ner lite i vikt över sommaren, och när jag kom tillbaka till skolan var det en klasskompis som sa till mig att han tyckte att jag blivit så smal. Jag minns hur otroligt glad jag blev över hans kommentar – och så började jag att banta ännu mer.

Ätstörningar är mycket vanligare hos kvinnor än män. Men en del forskning tyder på att män utgör en tredjedel av de som lider av hetsätningsstörning.
Ätstörningar är mycket vanligare hos kvinnor än män. Men en del forskning tyder på att män utgör en tredjedel av de som lider av hetsätningsstörning.

Så länge Niclas bodde hemma var hans matintag ändå hyfsade. Han kunde skippa lunchen i skolan men kvällsmaten kom han inte undan. Därför blev han tvungen att hitta andra sätt för att bränna fett och gå ner i vikt. Exempelvis brukade han sätta väckarklockan på mitt i natten och sticka ut och springa i mörkret.
När Niclas sedan lämnade hemmet och flyttade till London för att plugga spårade det hela ur på riktigt. För första gången hade han själv kontroll över maten. Han gjorde allt för att inte äta, tränade stenhårt och vräkte därefter i sig mat som han sedan försökte kräkas upp. Men ätstörningar hos killar var inget det snackades om, och även om Niclas insåg att hans beteende inte var normalt så skämdes han för mycket för att söka hjälp.
Först sju år senare vände han sig till läkarvården. Då var Niclas 27 år och hade flyttat till Stockholm för plugga teater. Han kände sig ensam och hans ätstörningar var ännu värre än tidigare. Men den första kontakten med sjukvården blev en ordentlig besvikelse. Läkaren hade ingen som helst kunskap om ätstörningar och det första han sa till Niclas när han stod avklädd i mottagningsrummet var “Men du är ju inte så smal!”.
– Då var jag i en bulimisk period och det var det värsta jag kunde höra, berättar Niclas nu.

Det skulle dröja ytterligare två år innan Niclas fick den proffshjälp han så desperat behövde, och nu brinner han för att öka kunskapen om ätstörningar i samhället. Efter att "Som Zlatan fast bättre" nu har lanserats är han redo att ge sig ut och föreläsa för skolungdomar om krav, reklam och ätstörningar.
– Det är otroligt lätt att känna sig ensam och liten, men det är så många andra som känner sig exakt likadana. Jag hoppas verkligen att jag kan hjälpa unga killar och tjejer så att de slipper lida så mycket som jag har gjort, säger Niclas.

-----

Tre frågor till Catherine Koff, chattansvarig på Riksföreningen Anorexi/Bulimi-kontakt:

Catherine Koff.
Catherine Koff.
Går det att göra något på egen hand för att ta sig ur en ätstörning?
– Ja, det gör det. Men mycket handlar om insikt, och det är viktigt att understryka att det inte går att bli frisk om du själv inte vill. Många är kanske rädda för vad det skulle innebära att bli frisk, men det är först när du verkligen bestämt dig för att förändra ditt liv som du kan bli bättre. Ställ dig frågan “Är det verkligen så här jag vill leva mitt liv”, och sök hjälp!

Om jag har en kompis eller ett syskon som jag misstänker lider av en ätstörning, hur ska jag bäst närma mig honom eller henne?
– Det absolut bästa är faktiskt att konfrontera personen. Att våga säga vad du misstänker, att du har sett och hört saker. Många vet inte vad de ska göra och hur de ska hantera situationen, och oftast slutar det då tyvärr med att man inte gör något alls. Visst kan din kompis eller ditt syskon bli arg, men då då måste du våga stå på dig säga att “Jag älskar dig, men det här är en farlig sjukdom”. Det är just de personerna, de som vågade stå kvar när det blåste som mest, som vi som har blivit friska från en ätstörning är mest tacksamma för idag. För när man har sådana personer omkring sig går det inte att gömma sig ...

Om jag söker mig till er på Riksföreningen Anorexi/Bulimi-kontakt, vad får jag då för hjälp?
– Vi bedriver ju ingen vård, så vad vi i första hand kan hjälpa till med är att ge stöd och att få dig att söka dig till en ätstörningsenhet. Vi som jobbar som mentorer på AB-kontakt är människor som själva har varit sjuka i ätstörningar men som idag är helt friska. Vi vet hur det känns och vad du går igenom, och vi kan dela med oss av våra egna erfarenheter. För väldigt många som jag pratar med i chatten är just det här med att berätta för någon det största hindret. De håller allt för sig själv eftersom att de skäms, eller kanske är rädda för att inte bli trodda. Men att berätta är första steget mot att bli frisk – och du är aldrig ensam!

Nyttiga länkar:
Ställ din egen fråga till Catherine Koff
​​​​​​​​​Köp Niclas bok Som Zlatan fast bättre
​​​​​​​​​Chatta med AB-kontakts mentorer
Läs mer om ätstörningar och om hur du kan få stöd och hjälp, både som drabbad och som närstående

Källa: http://www.atstorning.se/KATS/atstorningar_i_siffror.aspx

4 kommentarer

  1. Avatar
    Vet hur det känns, är själv en 21 årig kille med svår anorexi. 176 cm väger 47 kg och sjukdomen suger bort min livsglädje rejält.
  2. Avatar
    Patrik, jag är en 16-årig tjej på 1,60 m. Du väger mindre än mig och jag är inte tjock. Försök att få hjälp! För ett år sedan var jag i samma sits och grät till varje portion mina föräldrar tvingade i mig. Nu, flera kilon senare är jag lycklig. LYCKLIG ASSÅ. Allt i mitt liv har gått som en nyårsraket mot skyn som inte sprängs, bara brinner av livsgnista! Du kommer inte ångra dig!!!
  3. Nu kan du vinna ett signerat ex av Niclas bok “Som Zlatan fast bättre”! Skicka bara ett mejl till [email protected] med ditt namn och adress, samt en kort rad om varför du vill läsa boken, senast onsdagen den 16 maj. Vi har två stycken böcker att dela ut!
  4. Avatar
    Vackert! Bra att UM tar tag i detta. Tack!

Skriv kommentar

Din kommentar måste godkännas innan den visas på sidan!