Henrik HP Pettersson är arbetslös och ägnar dagarna åt att röka eller dra runt planlöst på stans gator. En dag på tunnelbanan ser han en man som tappar sin mobiltelefon på sätet. I stället för att återlämna den, ser han tillfället att få den själv. Genast i handen vibrerar mobilen och den röda lampan lyser till. Han öppnar meddelandet som börjar med "Hej Henrik!". Chockad över det personliga tilltalet läser han vidare. I meddelandet uppmanas han sno ett paraply från en intet ont anande medpassagerare. Riskerna kittlar och han genomför uppdraget. Snart är Henrik mitt uppe i ett spel, ett Alternate Reality Game, som utspelar sig mitt bland vanligt folk i den annars så vanliga vardagen. Varje gång den röda lampan på mobilen lyser är det ett nytt uppdrag som kommit in. Adrenalinet pumpar för varje gång och efter hand blir uppdragen allt mer allvarliga. Kulmen nås när han nästan dödar några poliser, däribland sin syster ...

Boken är en bladvändare av rang. Väl inne i historien är det svår att lägga ner den. Vändningarna och de mänskliga relationerna är plötsliga, komplexa och ibland hemliga. Karaktärerna är mångsidiga och trovärdiga. Språket är rikt på ord och uttryck från dator- och spelvärlden. De många detaljerna om säkerhet och metoder att ta sig in i andras datorer och hela viriutella liv får mig som inte har den typen av kunskaper att tro på historien. Det ger mig en känsla av ständig förföljelse och en känsla av att aldrig få ha något hemligt eller privat. När jag läser att författaren Anders De La Motte arbetar med säkerhetsfrågor och att han tidigare varit polis blir jag inte förvånad.

Det här är spännande, relativt lättläst spänningsroman och i alla fall jag tar med mig uppföljaren på nästa semester.