Magasinet

Skolstarten från helvetet

Krönika Så här lagom till skolstarten tänkte jag berätta om när jag själv gjorde min debut på högskolan.

Och ja … det kunde väl ha gått bättre.

Efter att ha tagit studenten började jag på gymnasielärarlinjen direkt efter sommarlovet (det var lärare jag ville bli innan jag sadlade om till någon slags journalist). Jag hade dock ingen i bekantskapskretsen som hade någon erfarenhet av högskolan, vilket gjorde att mina kunskaper inom detta skolområde var minst sagt bristfälliga. Trots detta gick jag in med stort självförtroende och trodde att Högskolan skulle vara en variant av gymnasiet med lite mer eget ansvar.

Precis så här såg borden ut.
Precis så här såg borden ut.


På uppropet samlades ungefär 300 personer i aulan och läraren stod på sedvanligt manér och berättade om kurserna. När hon hade pratat klart lämnade hon över för frågor, och med en svag släng av hybris kastade jag upp handen för att leverera – vad jag trodde var – en normal och kvalitativ fråga: ”När får man skåpnycklarna?”. Reaktionen blev dock inte den jag hade hoppats på. Ett stort gapskratt spred sig över hela salen, och läraren fnissade fram ”Nej du, på högskolan har vi inga skåp”.

Det här var givetvis en katastrof för mitt framtida rykte. Man vill ju inte verka dum i huvudet redan från första dagen (det är något som måste växa fram), och därför försökte jag fundera ut en till fråga som absolut som inte kunde gå fel, för att på något vis rentvå mitt rykte. Återigen svajade min arm mot skyn: ”Var ligger matsalen?”, varpå ännu ett gapskratt spred sig, ”Nej du, på Högskolan får man ingen mat, man får gå till en restaurang här i byggnaden bredvid”.

Efter dessa oskyldiga verbala snedsteg kände hälften av skolans elever igen mig och jag mottog många ironiska high fives på min väg genom korridorerna. Som en pinne i det kantstötta maskineriet hade seminariegruppen jag hamnade i en medelålder på ungefär 40 år, vilket gjorde att jag och mina bundsförvanter inte hade något gemensamt över huvud taget. Dessutom var jag ganska skoltrött efter att ha slitit som ett gammalt dragdjur i slutet av trean för att få högsta betyg i alla ämnen, och kursen Pedagogik A tillsammans med ett par 40-åriga damer spädde definitivt inte på min redan bristfälliga entusiasm.

Så kom den där dagen. En fredag efter två veckor satt vi som vanligt ett hundratal personer och lyssnade på när läraren hade en föreläsning. Förutom lärarens stämma rådde det en obehaglig tystnad över hela salen och det kändes snarare som att befinna sig på en allsmäktig gudstjänst snarare än en avslappnad högskoleföreläsning. Konstigt nog fick vi ingen rast under detta två timmar långa trauma, vilket utgjorde ett stort besvär för mig som lider av en ganska rejäl portion av det man i folkmun kallar myror i brallan. När det var tio minuter kvar hade min koncentration försvunnit ut genom fönstret och det enda jag såg och hörde av läraren var en fladdrande öppning strax under näsan. För att inte drabbas av ett abstinenssammanbrott fick jag lov att skaffa lite utrymme och sträcka lite på mina trångt hopvikta ben. Jag packade därför ner mitt anteckningsblock så tyst som möjligt för att manövrera bort föreläsningsbordet framför mig, och med tankarna på snedsteget två veckor tidigare ville jag absolut inte skapa någon som helst uppmärksamhet.

Erik Nahlén 2002 - 18 år gammal.
Erik Nahlén 2002 - 18 år gammal.


Detta föreläsningsbord var ett sådant man först viker upp, och sedan trycker ned i stolsraden framför, så med imaginära silkesvantar och med försiktighet som en kassaskåpstjuv började jag fälla upp bordet. Så långt gick det bra, men när jag skulle trycka ner det i facket framför fastnade det totalt. Med små tysta rörelser försökte jag knacka ner bordet, men det gav sig inte vika en enda millimeter. Det hade varit lugnt att lämna det så där i resterande tio minuter, om nu inte mitt bord skymde sikten för både de som satt bakom och de som satt bredvid. Vid det här laget började de irriterat kolla på mig och jag mottog massor av blickar som på ett effektivt men subtilt sätt skrek ”Nu är den där idioten igång igen”.

Så.

Med svettpärlor i pannan tog jag ett sista krafttag.

*KNAK* ekade det i hela salen när jag råkade bryta av bordet på mitten.

Sedan gick jag aldrig mer tillbaka.

30 kommentarer

  1. Outro

    Det ska sägas att jag efter detta jobbade som lärare i två år och sedan började på Högskolan igen. Denna gång dock på Medie- och kommunikationsvetenskapslinjen, vilket gick hur bra som helst, och jag tog examen i våras. Så bli inte avskräckta från Högskolan. Det är egentligen ett underbart ställe.
  2. Avatar
    ... Lol :'D Kerlek till den här texten ^^
    "Man vill ju inte verka dum i huvudet redan från första dagen (det är något som måste växa fram)(...)"
    XD Sjukt bra formulerat, mkt impad :3
  3. Avatar
  4. Avatar
  5. Avatar
  6. xD FAIL på den skoldagen xD
  7. Tack, nu har du skrämt bort de få som kanske vill läsa matte :P

    Äh, underbart underhållande text, klart läsvärd! Tummen upp! Sådana där bord är ju pest och pina, är så glad att det inte finns många sådana där jag är...
  8. Avatar
    Vem vet inte att man inte får skåp och att där inte finns matsal m.m. på högskolor/universitet? :S
  9. Avatar
    *oftast får man väl tillägga. I Lund får man skåp i vissa utbildningar.
  10. haha okej XD piiiiinsamt :P
  11. Avatar
  12. Avatar
  13. Avatar
    vafan xD du skulle stannat kvar<3
  14. Avatar
    Haha ouh... Vuxenvärlden kan vara tuff!
  15. Gymnasiet (åtminstone om man går på studieförberedande utbildningar) borde på något sätt varna en om hur annorlunda och läskigt allt är på högskolan.
  16. HAhaha Feel Sry For You !!!
  17. sorry, men jag måste skratta.. ! Varför händer alla olyckor samtidigt? Varför?!

    XD

    grymt bra text, bra skrivet!!!
  18. Avatar
  19. ajdå, inte världens roligaste början^^
  20. Tragiskt, en obehaglig början.
  21. Avatar
  22. Avatar
  23. Avatar
    håller med går i 7:an suger hårt
  24. Avatar
    fan vad jag hater min skola vi styr över våra lärare och jag hatar skol starten du är dom alla hippis jag hatar dom
  25. oj då :) En mycket bra text, jag hoppas att du fick några att umgås med iaf
  26. Avatar
    haha kul text men jag tror du skrämde många nu
  27. Avatar
    Hhahha otur :/ Men jag hade nog mest tyckt att du var väldigt rolig.
  28. Åh, fint. Precis vad jag letat efter. Har sökt MKV till hösten, kommer med absolut största möjliga sannolikhet att komma in (om det ej blir någon slags rekordhöjning). Hur är programmet, kan du inte berätta lite basic, sådär? Och.. går det att forma lite hursom så att man kan inrikta sig på exempelvis, reklam?
  29. Forcella: Kul!

    När jag pluggade kunde man välja två inriktningar, allmän och reklam. Man pluggar mycket om mediehistoria och de olika fönstrena (tv, tidningar, bio). Jag valde allmän men så här i efterhand skulle jag nog ha tagit reklam eftersom man då får praktisera lite ute i arbetslivet istället för att sitta på skolan begravd i böcker.

    Överlag är det en väldigt bred utbildning, på både gott och ont.

Skriv kommentar

Din kommentar måste godkännas innan den visas på sidan!