isola: folk jag då umgås med som vill fördjupa vår vänskap kan jag ibland/ofta avvisa för att jag vet att de skulle tycka att det var jättetråkigt att bara hänga hemma hos mig eller sällan. och det är ju dumt.
ja, det är dumt. du får myndigförklara dem och låta dem bestämma själva om de vill ägna tid åt dig eller inte och inte bestämma åt dem att de tycker att du är tråkig. om man får möjlighet att göra något man vill göra så är det en absolut skyldighet och moralisk plikt att tacka ja.
mynona:
ja, det är dumt. du får myndigförklara dem och låta dem bestämma själva om de vill ägna tid åt dig eller inte och inte bestämma åt dem att de tycker att du är tråkig. om man får möjlighet att göra något man vill göra så är det en absolut skyldighet och moralisk plikt att tacka ja.
jo men känner dem ju och vet att de är sådär "normala" och ytliga med fungerande liv. men jag borde göra som du säger, mynis.
ja det är sant. men det kan ju också leda till att man mår väldigt dåligt och inte kan ta sig tillbaka till där man var, men man måste ju ta risker här i världen.
isola: jo men känner dem ju och vet att de är sådär "normala" och ytliga med fungerande liv. men jag borde göra som du säger, mynis.
jag har också en vän som är normal. Jag brukar tycka att jag med mina omvända perspektiv berikar hn mycket och bidrar till hns utveckling. ja naturligtvis borde du göra som jag säger, det har du helt rätt i. jag håller med dig.
isola: ja det är sant. men det kan ju också leda till att man mår väldigt dåligt och inte kan ta sig tillbaka till där man var, men man måste ju ta risker här i världen.
ja, man bör prioritera de eventuella goda konsekvenserna hellre än de eventuellt dåliga.
mynona:
jag har också en vän som är normal. Jag brukar tycka att jag med mina omvända perspektiv berikar hn mycket och bidrar till hns utveckling. ja naturligtvis borde du göra som jag säger, det har du helt rätt i. jag håller med dig.ja, man bör prioritera de eventuella goda konsekvenserna hellre än de eventuellt dåliga.
du är klok ibland vet du dää (mm det vet du, ofc)
ska försöka tänka på att jag berikar folks horisonter ist för handikappar dem
isola: du är klok ibland vet du dää (mm det vet du, ofc)
ja, men desto större orsak finns det för folk att bekräfta min vetskap.
isola: ska försöka tänka på att jag berikar folks horisonter ist för handikappar dem
det gör man automatiskt på eller annat sätt då man interagerar med någon som är olik en själv, så det är bara att acceptera ett odramatiskt faktum.
mynona:
ja, men desto större orsak finns det för folk att bekräfta min vetskap.det gör man automatiskt på eller annat sätt då man interagerar med någon som är olik en själv, så det är bara att acceptera ett odramatiskt faktum.
kram mvh känslomässigt tillstånd
relation till stekarens röst: skön
kakakaka:
relation till stekarens röst: skön
har ni alla ringt till honom nyligen eller vadan detta plötsliga utbrott av omdömen om stekarens röst?
vf älskar jag honom, egentligen
pga hans leende som har en sån jävla lugnande effekt på mig. hans kramar som är så trygga och varma. hur han kramade mig när vi låg och sov, och jag vaknade av hur han tryckte sig nära mig. jag älskar honom för hans blyghet. men också för hans brutala ärlighet. älskar honom för att han kämpade för mig och inte gav upp trots att jag stängde in mig själv totalt.
kmr ihåg dagen vi officiellt blev tillsammans. så dramatisk, egentligen. jag trodde det skulle sluta med att vi gjorde slut (vi var ju ihop men ingen visste om det). fan vad vi bråkade. var ju vårt första riktiga bråk. vi är båda så passionerade, vi var asarga på varandra. sen skulle han på nån starta företag-kurs så vi bara lämnade allt mitt i. gick in i duschen, grät, skrek, var asledsen, tänkte nu är det slut - han vill inte ha mig längre.
så skriver han till mig på fb, under kursen. kmr ut från duschen å ser det. värsta långa grejen. han bad om ursäkt, sa att han inte visste var allt kom ifrån men att allt tydde på att han var beredd att gå ut med vårt förhållande. att han var trött på att inte kunna kalla mig sin flickvän, att han ville visa hela världen att vi är tillsammans. han sa att han aldrig varit så lycklig i en relation, att han aldrig känt att det var så "rätt" i en relation. han sa att han vet att jag antagligen hatar honom nu pga bråket, men att om jag vill bli hans flickvän så lovar han att göra allt i sin makt för att gottgöra det. "sonia, jag vill bli din pojkvän. vill du bli min flickvän?".
när jag tänker efter var han ganska svartsjuk. de gånger vi bråkade handlade alltid om det. att han trodde jag flörtade med andra. eller som när vi va på en romantisk middag å han helt plötsligt blev helt tyst, jag ba "vad är det?" så vägrade han berätta. sen åkte vi hela vägen hem knäpptysta och i vby när vi väntade på bussen sa jag att hallå kan du inte säga vad det är nu, jag vill inte gå hem utan att ha det här utrett. och så berättade han att jag hade spanat in killar när vi satt och åt. jag ba VA???? alltså. önskar att han visste hur mkt jag älskade honom. helt ärligt, handen på hjärtat - jag har aldrig spanat in en endaste kille under tiden jag varit tillsammans med honom. han va bara så svartsjuk å paranoid att han inbillade sig det. önskar han visste hur jävla kär jag faktiskt är. önskar jag var bättre på att visa det.
trodde jag var bra på att visa det. men uppenbarligen inte. inte i början åtminstone. sen, med tiden, blev jag bättre. öppnade upp mig mer. han visste ju att jag hade svårt att lita på folk så han hade tålamod med det. det älskade jag honom för. hans tålamod. hans norrländska lugn. hans förmåga att få mig att slappna av och släppa allt.
var verkligen så. oavsett hur skitig min dag varit, så blev jag lugn och mådde bra så fort jag fick en kram av honom. jag saknar den tryggheten det innebar. jag saknar att känna att jag kan vända mig någonstans när jag mår dåligt.
har alltid varit självständig på det sättet, gillar inte att prata med folk om mina problem, gillar att lösa sånt själv. men efter att jag blev ihop med m så ändrades det. vi kunde prata om saker, jag insåg att det var ett bra sätt att ventilera och hantera mina känslor. när det försvann, på en gång sådär över en natt, blev jag helt lost. och plötsligt hade jag ingenstans att ta vägen då jag mådde som allra värst. allt jag ville var att vara i hans famn.
kmr ihåg hur hans skägg kittlade min hals när vi låg och sov. vill ha tillbaka det.
Stekarn: Hon ska vara snygg men hon ska inte veta om hur snygg hon är. Då kommer hon inte dissa mig för andra alternativ...
alltså..... om hon gillar dig spelar det ingen roll att hon tycker att hon ser bra ut....
Blivande_japan:
alltså..... om hon gillar dig spelar det ingen roll att hon tycker att hon ser bra ut....
Såhär ligger det till. Människan har ett bekräftelsebehov, det är fakta. Men i olika grad. Så skulle jag gänga mig med en snygg tjej så skulle det antagligen ändå vara killar som hörde av sig. Och om hon vet hur snygg hon är kommer hon låta dem flirta med henne eller whatever för då behöver hon egentligen inte mig när hon vet att det finns reserver, det kommer direkt göra relationen instabil.
Om han däremot är snygg men inte vet om det och är osäker på sig själv och jag markerar tydligt från start att jag inte gillar när andra killar flirtar med henne, då kommer hon förstå det för hon tror inte att hon kan hitta nån bara sådär om jag dumpar henne. Relationen blir till en början ganska rörig men sen vänder det och den blir bättre med tiden.
träffade svinet på klubb igår, han som hade tjej men flörtade sönder med mig mmm.
varför kramade jag honom? var nära att spy. usch. jävla män.
3 sa dock att jag är snyggare/för snygg för honom. 
damn. borde ha spelat in o lagt upp på hans tjejs facebook..... ba för lite dramaaction
