amsi: varför inte?
För att jag strävar efter att bara handla på ett sätt som jag kan ta ansvar och stå för. Och om jag trots allt handlar dåligt, och finns anledning att berätta det eller om någon kommer på mig, då får jag ta det ansvaret. Däremot ser jag en skillnad på att ta ansvar för en handling och att så för den. Om jag inte tycker att ett agerande jag har genomfört är bra, då erkänner jag att jag ändock begick det misstaget - men jag skulle inte påstå att det är ett handlingssätt som jag står bakom i den benämning att det vore ett positivt eller problemfritt sätt att agera på.
Att inte erkänna att man begått ett misstag, att inte acceptera att man har gjort fel, leder bara till fortsatta misstag. Man ignorerar en lärdom och skjuter ifrån sig en erfarenhet som potentiellt hade kunnat ställa en inför rätta inför sitt eget samvete, och på så vis kunnat bli en bättre version av sig själv; en bättre människa.
Jag känner att jag överlag kan hålla mig till den här regeln ganska bra; jag har begått flera misstag, sedan växt och utvecklats. Jag vet att jag bara förstör både för mig själv och andra, genom att välja att se genom fingrarna när min karaktär sviker.