Aviseringar
Rensa alla

Är du en klagis?


Ämnesstartare

Står du upp för dig själv mot myndigheter, personer i serviceyrken etc?
När du vet att du egentligen inte ska behöva betala för det här, när taxichauffören kör fel och ändå vill ha full betalning trots att det inte är du som är ansvarig för den långa avkroken, när din mat dröjt och dessutom inte är vad du beställt, du inte tillåts reklamera en vara som gått sönder på en gång etc etc?


   
Citera
Ämnesstartare

Bara om det är ngt väldigt allvarligt


   
SvaraCitera

ibland. kände mig som en snålis när jag skulle köpa två bananer häromdagen och sa "12 kronor? jag trodde de kostade 10"

har däremot ringt SL och sagt att "detta är ORIMLIGT!!!" ungefär femtio gånger. då känner jag att det är min plikt som medborgare att stå upp för mig och alla andra frusna stackare som stått och väntat på en ersättningsbuss Mitt Ute I Ingenstans i en timme


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

isola: Ibland


   
SvaraCitera

Brukar inte lipa så ofta, men om personalen beter sig allmänt asigt kan jag vara ganska syrlig tillbaka.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Jag som står upp för det konsumentköpskydd vi konsumenter har klagar alltid om det är något. Och har alltid våra rättigheter i fokus. 
Senaste ärendet jag hade med samsung tex så bröt dom mot en del konsumentköplagar, förutom att dom bemötte mig oerhört dåligt. Fick tillslut ta hjälp av en konsumentvägledare och så småningom fick jag dom att fatta att det dom gjort var fel, (fast om dom verkligen fattar det tvekar jag på). Så mitt ärende löste sig tillslut efter den tvisten. 
Så ja, jag är nog en klagis kan man kalla det. 


   
SvaraCitera
NEMI
 NEMI

isola: Oftast

Dt beror lite på till vilken grad fiendeen väljer att jävlas... ibland ger jag upp.


   
SvaraCitera
Kudhos

Har aldrig behövt. Aldrig haft något problem med folk i serviceyrken eller myndigheter


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Nä, aldrig "klagat" på det sättet. Kan ha ringt och frågat hur det står till med något och om det verkligen ska gå till på ett visst sätt, men inte gnällt eller klagat direkt. Jag jobbar ju själv inom serviceyrket och vet hur vi kämpar, så länge det inte är något allvarligt (vilket det tack och lov inte varit än) så låter jag bli.

En gång jag verkligen hade lust att klaga var dock när jag beställde en vegetarisk paella i Spanien och tusen gånger sa, på spanska, "BARA GRÖNSAKER, INGET KÖTT, INGEN FISK, INGEN KYCKLING, INGEN KANIN, INGENTING - BARA GRÖNSAKER!!!!!!" och de sa "Ja, ja, självklart!" och serverade mig en paella med kyckling. Som tur är hade mamma beställt nåt vegetariskt, så vi kunde byta. Jag kände inte för att börja klaga och beställa nytt, så mina föräldrar skulle behöva vänta i 20 minuter till osv. 


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Minns när jag skulle till ett stort veterinärsjukhus med min kisse och åkte taxi sista biten pga ej går att ta sig dit kommunalt hela vägen. Sade tydligt adressen till chauffören och han ba aa jag vet var det ligger. Det visste han inte alls, precis som jag misstänkte då han antagit att jag menat ett annat område fastän jag sagt rätt tydligt att det "inte ligger i det här området fastän man kan tro det pga låg ett veterinärsjukhus där förut" innan. Så när vi äntligen kommit fram så är taxametern uppe i en galet hög summa och jag är försenad till besöket. Lägg då till ångest över att min katt är dålig och dessutom fastat jättelänge och inte alls beter sig som vanligt inne i transportväskan. Han vill att jag betalar hela resan och jag ba nej det kommer inte att hända, det var du som körde fel trots att jag förklarat för dig att det INTE låg i det området du sedan körde till. Han var helt oförstående och otrevlig och menade på att alla kunder alltid måste betala det taxametern stannar på. Jag betalar knappt hälften, går ur och hör honom muttra argt. Jävla dumskalle.  Han får väl förklara för sin chef att han körde fel isf. 

Hart nog flera sådana grejer. Sist så skulle jag få tillbaka pengar för ett tandläkarbesök och receptionisten suckade och stönade och sade att hon inte hade tid och hade världens otrevligaste röst. Jag sade att jag kunde ge henne mina uppgifter så att hon kunde fixa med det när hon hade tid varpå hon suckade och stönade och sade att hon kunde skriva ned dem men "antagligen inte tänkte göra något åt dem" då hon tyckte att jag skulle komma in till mottagningen istället. Vilket är helt sinnes att jag ska behöva göra det då det bara är för dem att knappa runt lite i min journal vilket går snabbare än att boka en tid. Jag talade om för henne att hon var inkompetent och bad om att få prata med någon annan  och hon ba nej och jag ba du är helt jävla dum i huvudet och lade på. Så mogen jag är.


   
SvaraCitera