Att medvetet spy upp den mat man ätit är ett ätstört beteende. Inte helt tvunget sagt att den som gör det är psykiskt sjuk i en ätstörning, men det är en oerhörd riskfaktor, och de allra flesta som ägnar sig åt ett ätstört beteende ÄR eller BLIR snart sjuka.
Om man dessutom har ångest över maten, sin kropp, undviker att äta osv - då har man en ätstörning. Man mår inte bra i sig själv, och inte heller kroppen fysiskt. Det är ingen bra idé att gå ner i vikt!
Om du, Piecees, tvingar ner din kropp till 42 kg, vad för bra saker kommer hända då egentligen?
- Kommer du att bli nöjd med din kropp vid den vikten? Nej, du skrev ju själv en önskan om ännu mindre.
- Kommer du att vara lycklig? Nej, för du kommer må fysiskt dåligt och ha ångest= vara livrädd för mat och viktuppgång.
- Kommer du att anses som vacker av alla runt omkring dig? Nej, de kommer tycka synd om dig som är ännu ett offer för den tragiska sjukdomen anorexi.
Det leder ingen vart att fastna i det där!
![[n]](/img/smilies/thumbdown.gif)
Prata med kuratorn, berätta precis vad du känner, att du inte vill gå i behandling pga din rädsla att gå upp i vikt. Det är bara ännu ett tecken på ätstörning... Det FINNS hjälp att få, man KAN må bra och vara nöjd med sig själv på en normal vikt - trots att man hatat sin egen kropp även som underviktig. Det går!
Fan, vad ska jag skriva? Sluta!
Att du ser vad som håller på att hända är jättebra, och att du skriver här om råd är jättebra. Se till att få hjälp, och ta emot den hjälpen! INGEN är för "tjock" för att förtjäna vård och att må bra!! För övrigt är du ju underviktig, så tjock är helt irrelevant...