Aviseringar
Rensa alla

Ärr av att skära sig.


mariaa123:

När smärtan blir för stor inombords måste man ta ut det på utsidan. Man vill känna en annan sorts smärta och glömma bort den på insidan för ett tag. Och jag tar ut mitt hat för min kropp PÅ min kropp.

[sad] Jag har erfarenhet av vad ens psyke kan ställa till med. Är inte helt 100 i min skalle heller.

Det är meningslöst att hata sin kropp. Skyll på föräldrarna som tillverkat dig[wink] Hur kan det vara ditt eget fel? Du har inte skapat dig själv.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Sajja_Jen:

Seriöst, jag svär på att du är hur fin som helst. Jag svär på att du är vacker i mångas ögon. Och om du nu tycker att du inte har fin kropp, så blir den ju inte snyggare av att ha skär så på vristerna? Eller hur?Alla är vackra på sitt sätt. Liksom, ingen tycker att ens kropp är perfekt men det är insidan som räknas. Du är vacker. Jag känner mig inte vacker heller, men, jag vet att vad jag än gör, kommer jag inte bli vackrare på utsidan. Därför försöker jag vara så vacker jag kan på insidan. Helt onödigt att straffa sig själv. Du valde inte att få din kropp så sluta straffa den. När du ser dig i spegeln kanske du känner att du bara vill dö, men om du kollar RIKTIGT noga, kommer du se en riktigt vacker tjej stå framför dig. Du behöver bara öppna ögonen.

Jag vet.. men det är så himla svårt, jag hatar hela min kropp. Jag önskar jag kunde ändra på det och jag försöker men det är så svårt 🙁 och ja du har rätt- det blir inte finare av ärr men jag vet bara inte vad jag ska göra.


   
SvaraCitera

mariaa123:

Jag vet.. men det är så himla svårt, jag hatar hela min kropp. Jag önskar jag kunde ändra på det och jag försöker men det är så svårt 🙁 och ja du har rätt- det blir inte finare av ärr men jag vet bara inte vad jag ska göra.

Jag har väldigt dåligt självförtroende också men jag skar mig av helt annorlunda skäl, hur som helst. Jag har varit mobbad hela livet för mitt utseende, du skulle bara veta...Men hur som helst, har man problem med vikten kan man alltid göra nått åt det. Men annars så får man helt enkelt vara glad över det man har. Jag hatar många delar på min kropp, men ist för att tänka på det, tänker jag på det som är fint. Liksom, dina ögon är säkert sjuktfina! då jag tycker allas ögon är fina, det är så man ser en persons insida, enligt mig.

Öppna ögonen, och se bortom allt det du inte är nöjd med. Även om du hatar exakt allt, så...det är shit the same hur man ser ut, om din insida är fin, är din utsida det också.

Du blir inte vackrare av att skära dig. Tänk att varje dag, är det minst en person som ser på dig och tänker: oj...hennes hår vill jag ha, hennes mage, hennes ben. Alla vill ha någon hos någon annan. Tänk så <3


   
SvaraCitera

Sajja_Jen:

Den frågan får du ställa till henne, Inte till mig.

Du skrev att du också skar dig, det var därför du fick frågan. Tack för förklaringen!

mariaa123:

Vi är ju inte helt blinda, vi ser ju vad som är djupt eller inte.

Jag menade att det kunde bli misstag och bli djupare än det var tänkt.

Sajja_Jen:

Av en doktor jag gick till för 2 år sen då jag skar mig.

Ok, tack.


   
SvaraCitera

xyz123:

Du skrev att du också skar dig, det var därför du fick frågan. Tack för förklaringen!

Jag skar mig för att jag helt enkelt inte ville leva, och jag ville dö en plågsam död genom att skära små djupa sår till jag sist förblödde.


   
SvaraCitera

Dold text: Förstår inte vad som gjort handlederna så jävla poppismen ärr blir det nästan uteslutande i vilket fall som helst. Om man har lätt för att få ärr vill säga.


   
SvaraCitera

Det var 2 år sen jag skar mig och jag har inte självmordstankar längre! Och varför jag ville dö är en lång och jobbig historia! Ville bara få sagt att jag slutade för 2 år sedan!


   
SvaraCitera

Jag hade ärr i typ 1-2 år efter mina ytliga sår. Syns nästan inte alls längre.


   
SvaraCitera

Sajja_Jen:

Jag skar mig för att jag helt enkelt inte ville leva, och jag ville dö en plågsam död genom att skära små djupa sår till jag sist förblödde.

[sad]

Kanske för att jag är kille, men min ilska började till slut riktas utåt när jag mådde dåligt och folk jävlades med mig. Man arbetar antingen mot sig eller för sig själv, och jag tänker aldrig mer låta någon annan vända mig mot mig själv. ALDRIG!

Vi är vår egen mening med vårt liv! Ingen har någon rätt att tro sig vara bättre på något sätt.


   
SvaraCitera

Tycker du ska gå till gymmet å setta knäböj tills du spyr istället. Betydligt mer plågsamt och du slipper fler saker att känna ångest över.[love][party]


   
SvaraCitera

xyz123:

en min ilska började till slut riktas utåt när jag mådde dåligt och folk jävlades med mig

Låter ALDRIG någon jävlas med mig, jag har varit mobbad allt för länge. INGEN kan trycka ner mig eller få mig att må dåligt.

Men du är ändå stark som lyckades resa sig och fanns sig själv ingen och för det ska du har respekt!


   
SvaraCitera

Sajja_Jen:

Låter ALDRIG någon jävlas med mig, jag har varit mobbad allt för länge. INGEN kan trycka ner mig eller få mig att må dåligt.

Du har den rätta glöden! Jag önskat att fler rustar sig själva och blir sina egna krigare, sina egna hjältar.

Sajja_Jen:

Men du är ändå stark som lyckades resa sig och fanns sig själv ingen och för det ska du har respekt!

Tack! [smile] Problemet är bara att jag ibland inte kan skaka av mig ilskan. Det blir lätt så att jag bygger upp en rustning och blir stel och känslokall när jag känner mig hotad. Visst, det skyddar självet men jag jobbar på att kunna vara mer öppen och sympatisk utan att vara på min vakt hela tiden. Work in progress.


   
SvaraCitera

jag har några ärr som är 7 år gamla, de sitter kvar fortfarande. men det beror på hur djupt du skär och hur mycket du pillar på sårskorporna sen.


   
SvaraCitera

xyz123:

Problemet är bara att jag ibland inte kan skaka av mig ilskan. Det blir lätt så att jag bygger upp en rustning och blir stel och känslokall när jag känner mig hotad. Visst, det skyddar självet men jag jobbar på att kunna vara mer öppen och sympatisk utan att vara på min vakt hela tiden. Work in progress

Jag är den sortens person som alltid är öppen, jag kan tala om när jag mår dåligt men låter ingen hjälpa mig, för att jag anser att den som hjälper mig bäst är jag själv men jag uppskattar alltid är någon vill hjälpa. Du är motsatsen. Du är den som stänger in dig. Du släpper inte "guarden" men våga göra det! Och om du inte tycker om att öppna dig för andra och sånt...prata med dig själv, låter knäppt, men det funkar! Annars kan du slänga all din ilska på mig så slänger jag din ilsa i soptunnan där den hör hemma [wink]


   
SvaraCitera

Sajja_Jen:

Vill hon skära sig får hon väl göra det?

Jag har inte sagt att hon inte får, men jag tycker fortfarande att det är jävligt efterblivet att skriva "det är lugnt, du komemr inte få några ärr"

Sajja_Jen:

Liksom, tror du hon skulle tänka: Nej jag ska inte skära mig pga att en främmande brud på datan sa det? -.-' Sen tror jag inte att man skriver att man skriver offentligt att man ska skära så.

Eftersom hon frågar om hon kommer få ärr eller inte antar jag att hon inte är helt säker på att hon ska skära sig över huvudtaget.

Och på vilket sett är det relevant om du "tror" att hon inte kommer skära sig enbart för att hon skrivit om det på ett forum.

Sajja_Jen:

Och snacket om att man blir beroende utav det. Om man gjort det en gång så brukar man inte fortsätta om man inte är psykiskt sjuk på något sätt.

[rolleyes]


   
SvaraCitera