Forumet - Ätstörning är inte längre frågan

Ätstörning är inte längre frågan

252 0 2
Jag har aldrig skrivit något sådant här förut så förlåt om det blir skumt. Men jag är rätt säker på att jag behöver hjälp. 

Jag har så länge jag kan minnas jämfört mig själv med andra på alla plan. I början vilka leksaker och syskon. Men tidigt fanns även utseende. Nu idag, på mina 16 år jämför jag otroligt mer saker. Nu är det inte längre utseende. Det har utvecklats till flera underrubriker. Bland dem vikt, ögon, ansikte. Betyg är nu viktigt. Relationer. Vem har gjort vad osv. 

Jag har alltid varit fixerad vid min kropp. Har genom hela mitt liv haft problem med mitt självförtroende men senaste året har det liksom blivit värre. I några år har jag haft tanken att jag borde sluta gå upp i vikt. Bara stanna där jag är. Jag slutade äta frukost bl.a. bara för att minska kaloriintaget. Men nu flera år senare vet jag mycket mer om det. För ett år sedan började jag tänka mer på vad jag åt och min vikt, började väga mig bl.a. För ett halvår sedan började jag ta allt mer seriöst. Jag började väga mig flera gånger i veckan istället för någon gång i månaden och jag skaffade en app som ska hjälpa mig att räkna kalorier. Hände inte mycket på någon månad. Jag hade inte direkt någon gräns eller något. Det var bara mer för att hålla lite koll på allt. Sedan bestämde jag mig för att sätta upp ett mål. Plötsligt hade jag en kalorigräns. Jag var glad när jag höll mig under den men gick ofta över den. Inte mycket hände viktmässigt förrns någon månad till efter det. Vid det här laget hade jag kommit in lite på informationssökande stadiet. Och jag som den uppmärksamhetssökande person jag är gjorde redan då tester på om jag möjligtvis hade en ätstörning. Jag gick sakta ned i vikt. gick ner ungefär två kilo. Och jag har precis kommit fram till något nu när jag skriver det här. Jag vill inte uppge längd och vikt av skäl som kan vara rätt tydliga men för enkelhetens skull nämner jag en. Då kan man inte direkt jämföra men ändå se utvecklingen så att säga? Det var inte direkt någon stor förändring. Men när jag började räkna kalorier låg jag på ca. 54 kg. Och vid den här tiden låg jag på ca. 52. Så på typ 2 månader gick jag ner 2 kg? Jag kollade iaf upp lite metoder osv. för att se vad som var effektivt och vad som inte var det. Jag blev lite besatt av det hela. Jag började få humörsvängningar vid det här laget och hade något sammanbrott i höstas. Jag blev bättre på att hålla mig till gränsen och sedan kom julen. Självklart gick jag över gränsen. Jag har lätt för att överäta. Jag gick långt över gränsen. Så på kvällen på julafton satt jag framför toaletten och grät samtidigt som jag försökte få mig själv att spy. Jag lyckades inte förresten. Detta gjorde mig bara frustrerad. Jag gick upp i vikt på bara någon dag. När julen var över ville jag ha mer resultat. Gränsen sänktes. Målet satt på 50 kg. BMI mässigt så skulle jag då ligga lite in på underviktig vilket på sätt och vis avslöjar min längd men detta är ändå anonymt så jag orkar inte riktigt bry mig. Jag var iaf glad över att klassas som underviktig. Det var då jag också insåg att jag nog skulle få nya resultat om jag gjorde de där onlinetesterna igen. Jag kommer tillbaka till dem då och då. Kanske med någon månads mellanrum. Sökandes efter bekräftelse. Jag speglar mig överallt i skyltfönster, bilar, tunnelbanor. Allt jag där jag kan se min reflektion. Måste ständigt se. Tiden går snabbt när man väl börjat. Insåg inte att det gått ett halvår sedan jag började räkna förrns jag skrev det här. 

I februari nådde jag mitt mål. En dag av lycka. Nytt mål sattes. Jag försökte gå ner mer men inget hände på typ en månad. Gick mellan 49,5 kg och 50 kg. Jag ville se resultaten, så vad gjorde jag? Testade på nytt att spy. Denna gång mer på allvar. Jag gick ner till 49 vilket är det lägsta hittills men mitt mål just nu är 48. Men eftersom jag gick ner kunde jag inte låta bli att äta mer. Så jag har nu fastnat igen. För att hoppa fram lite. Jag lät mig själv gå och kom upp på 51 kg igen ett tag och har äntligen kommit ner under 50 igen. Igår var en bra dag då jag kom ner på 48,9 kg men idag var det över 49 igen. Jag spyr flera gånger/ dag och jag tror seriöst att jag förlorat den kontroll jag hade. Till råga på allt så berättade jag för några dagar sedan om det här för en kompis och nu ångrar jag det så himla mycket. Jag vet inte vad jag frågar efter. En mirakellösning kanske? Receptet på lycka? För det verkar som att jag bakar fel kakor så att säga.. kakor på havre och vatten. 

Så snälla, finns det någon form av hjälp jag kan få? 

Inga kommentarer

Tråden har 2 svar. Sortera efter: