Vandrar omkring i världen
på en evig inre färd
Den blir stundtals ensam
men ändå minnesvärd

En dag stannar jag upp
för mitt i vägen står du
Du utstrålar ett stilla lugn
och vi slår följe nu

Jag frågar var vi ska gå
Du svarar
"Dit vinden bär"

Jag säger att jag är rädd
Du viskar
"Lugn, jag finns här"

Vi fortsätter vår vandring
på väg mot ingenstans
Ibland ser vi tillbaka
på det som en gång fanns

Ibland är marken ojämn
och jag får svårt att stå
Men då tar du min hand
och hjälper mig att gå

Jag undrar vad som väntar
Du svarar
"Det märker vi snart"

Kommer du finnas vid min sida?
Du ler
"Ja, det är klart"

Ibland så går vi vilse
men tillsammans hittar vi ut
Vi går hand i hand
tills vägarna tar slut

Om du nån gång skulle snubbla
finns jag här för dig
Jag ska stödja dig på vägen
så som du har stöttat mig

Kanske är det här det tar slut.
Kanske slutar det såhär.
Kanske är jag något att skämmas över.
Kanske borde jag inte vissa mej här.
Jag kan reglerna, hejdå.

Det sanna som inte var sant.
Lögnerna tar över
Griper tag i dig,
drar ner dig,
till det djupaste,
upplyst av lögnernas sken,
från det sanna,
som aldrig var sant

På en väg cyklade det en dam
Plötsligt dök det upp en gam
*Som ett skott* for hon ner i diket
Då sa gamen: - Haha där har jag mej liket

Om jag var en fis
Som spred sig över världen
Och du var en fjäril
som följde mig på färden
Då skulle alla miljövänner ropa från sin ur-bas
"Tack lilla fjäril för du flyger på naturgas"

Gråtande barn
En stad full av liv
Så vackert
Så sött
Alla dessa små under
får vem som helst att inte gå under

Gråtande barn
Den lyckan man känner
Att se dessa små händer
Att ta dom till sitt bröst
För att dom bara vill ha tröst
Kärlek är det ända dom vill ha

Du är så himla härlig
Aldrig är du besvärlig
Ibland kan man ju vara det
Men du bara tog och bet
I det sura äpplet
När vi mötte Alet
Det är liksom din grej
Vem är denna härliga tjej
Det är ju såklart Wetterstrand
Som alltid sätter killars hjärtan i brand

Du är bra!

tl;dr